Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Spelet om pengarna inom byggsektorn"

"Bristfälliga förfrågningsunderlag inom byggsektorn skapar onödiga rättsliga efterspel. Ingen vill sitta med Svarte Petter i slutet av projektet och därför behöver vi tydligare spelregler. Inför den kommande revideringen av AB 04 och ABT 06 finns möjlighet att göra skillnad", skriver juristerna Claes Sahlin och Niklas Kåvius.

Publicerad: 26 januari 2016, 14:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ABTentreprenadjuridik

Vi som dagligen kommer in kontakt med entreprenadjuridiska frågeställningar och meningsskiljaktigheter kan konstatera att det vanligaste bekymret (alla kategorier) är frågor om:

■ ÄTA-arbeten (ändrings- och tilläggsarbeten samt avgående arbeten).
■ Hinder och störningar.
■ Rubbade förutsättningar.
■ Forcering.
■ Viten.

Det kanske är tjatigt men byggentreprenader är komplexa och det förekommer ofta förändringar som i sin tur skapar kostnader som endera parten måste ta.

Orsaken till penningbråken är oftast en och densamma – otydliga förfrågningsunderlag.

Antingen för att de inte kunnat göras klara och fullständiga eller på grund av andra omständigheter inte hunnit färdigställas. I förekommande fall brukar dessutom bristerna kompenseras i AF-delen genom olika avsteg från AB-systemet för att minimera risk.

Exempelvis att entreprenören ska ta över ansvaret för ”riktigheten” i beställarens handlingar eller överta den ”fackmässiga undersökning” som annars ankommer på beställaren.

I vissa fall är det till och med svårt att avgöra om det handlar om en utförandeentreprenad eller en totalentreprenad. Orsaken är många gånger alltför styrda totalentreprenader eller utförandeentreprenader med alltför många ”insprängda” totalentreprenader.

Borde vara gemensam ambition

I offentliga kontrakt är dessutom möjligheten att rätta till underlagen liten eftersom lagen om offentlig upphandling över huvud taget inte tillåter några reservationer i anbuden.

Var och en som beställer en entreprenad hoppas på så låga kostnader som möjligt.

Men med hänsyn till fakta borde det istället vara en gemensam ambition att inte hamna i situationer med ÄTA-arbeten om cirka 20–30 procent av kontraktssumman. Tydliga och kalkylerbara förfrågningsunderlag kostar något mer i initialskedet men lönar sig för båda parter med facit i hand. För vilket är egentligen mest lönsamt – att lägga kostnaderna i början eller i slutet av projektet?

Myt att entreprenören tjänar på ÄTA

En myt som ofta förekommer är att entreprenören ”tjänar bra” på ÄTA-arbeten. Men det är ofta tvärtom. Oklara avtal medför ofta sena och oklara ÄTA-arbeten. Något som innebär att entreprenören inte kan utföra kontraktsarbetena på ett planerat och kalkylerat sätt.

Effekterna blir att arbetarna drabbas av vänte- och ställtider, ”serieproduktionen” bryts, materialhanteringen störs etc. Förutom sänkt produktivitet uppstår behov av tidsförlängning med risk för vite om förlängningen inte medges av beställaren.

Sammantaget borde påslaget för ÄTA-arbeten i förekommande fall hamna upp emot cirka 20–30 procent istället för det som är brukligt cirka 10–15 procent. Många entreprenörer vittnar också om att de mest lönsamma projekten är de som inte innefattar en massa ändrings- och tilläggsarbeten.

Tydlighet från båda parter

Beställarna behöver ta fram förfrågningsunderlag av hög kvalitet som dels är så fullständiga som möjligt dels använda sig av mängdkontrakt, à-priser och löpande räkning i de fall där uppgifter saknas, är oklara eller ofullständiga. Idag är tyvärr många förfrågningsunderlag både tydliga och otydliga. De otydliga delarna bör därför lyftas fram, synliggöras och läggas till grund för en ekonomisk reglering i samverkan.

På samma sätt som att förfrågningsunderlaget ska vara tydligt ska också anbudet ha motsvarande tydlighet. I dag matchas det otydliga förfrågningsunderlaget med ett motsvarande otydligt anbud.

Det är därför önskvärt att Byggandets Kontraktskommitté (BKK) i sin revidering av AB 04 lyfter fram vikten av tydliga kontraktshandlingar. En uppfattning som också stöds av byggföretagen i Stockholm. Det borde även föreskrivas att beställarens förfrågningsunderlag ska vara fackmässigt såväl till innehåll som i sin helhet.

Men detta i sig är inte tillräckligt. Det behövs också en kulturförändring där båda parter inser att de bästa och mest lönsamma projekten är de som har få ändrings- och tilläggsarbeten. Därtill kommer en god kommunikation och samverkan mellan parterna under hela genomförandefasen.

Med tydligare och kalkylerbara förfrågningsunderlag kan vi gemensamt nå ytterligare höjder med ökad produktivitet och lägre kostnad som följd.

Claes Sahlin och Niklas Kåvius, entreprenadjurister, Stockholms Byggmästareförening

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ABTentreprenadjuridik

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News