Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag18.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Stoppa sönderfallet av miljonprogrammet"

"Det finns betydande konstruktionsbrister i delar av miljonprogrammet. Dessa hus borde säkras", skriver Bo G Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid KTH. Han hävdar att omkring en halv miljon människor, cirka 5 procent av befolkningen, bor i hus där riskerna för ras är stora.

Publicerad: 23 Oktober 2014, 13:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

bostadsutvecklingmiljonprogrammet

I den pågående upprustningen av miljonprogrammet, som består av 1,1 miljoner bostäder, byggda i Sverige under perioden 1965–74, bör inslaget av elementbyggda hus framhållas. Dessa utgör ungefär 15 procent, eller 160 000 lägenheter, fördelade på ungefär 8 000 bostadshus (min uppskattning). Siffrorna kan överraska som små, då man erinrar sig den uppmärksamhet som fackpressen ägnade åt införandet av den rationella betongelementtekniken. Nu skulle det byggas med industriella metoder! Principen var att stapling av de tunga elementen skulle säkra sammanhållningen i den färdiga strukturen – gravitationen utgjorde kittet mellan elementen.

I början på 1970-talet inträffade emellertid flera olyckor, även i Sverige, som avslöjade teknikens otillräcklighet. Om något element försköts ur sitt läge, eventuellt slogs ut, genom yttre eller inre påverkan, kunde en lokal skada sprida sig till hela strukturen och utvecklas regionalt. Strukturen föll då samman, helt eller delvis. Fenomenet beskrevs som fortskridande ras, som kunde drabba strukturer, byggda som korthus. Självfallet utgjorde detta fenomen en allvarlig fara för de boende. Faran kunde reduceras genom vissa skyddsåtgärder, i första hand yttre, risken var under alla förhållanden liten, men den bristande jämlikheten i säkerheten mellan olika boendeformer var likväl stötande. Krav på säkring mot fortskridande ras restes.

Svenska regler för att undgå fortskridande ras utgavs av dåvarande Planverket 1975, det vill säga efter miljonprogrammets avslutning. Alla elementbyggen därefter är alltså utförda med betryggande säkerhet. Motsvarande säkerhet borde tillföras alla elementbyggda hus, byggda under miljonprogrammet, enligt min uppfattning. Denna har jag vid upprepade tillfällen framfört till Boverket, som svarat med att man inte i efterhand kan ålägga en byggnad några nya, och kostnadskrävande, funktionskrav. Detta gäller tydligen även i samband med den aktuella upprustningen. Den bristande jämlikheten i säkerhet mellan olika boendeformer ska alltså bestå. En knapp halv miljon människor, eller omkring 5 procent av Sveriges befolkning, ska även fortsättningsvis bo i hus utan säkerhet mot fortskridande ras.

Detta är både oanständigt och onödigt. Tekniken att säkra de befintliga husen är både enkel och effektiv. Men det måste ske i samband med att fogarna blottläggs då mekaniska förband ska förankras. Mitt förslag har då varit, att Boverket skulle utge en rekommendation för en adekvat insats. Enligt min erfarenhet skulle en sådan accepteras av bostadsbolagen utan kverulans, åtgärden är ju självklar – finansieringen får diskuteras, eventuellt med inslag av statligt stöd.

Bo G Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid KTH

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.