Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag08.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Svåra bevisfrågor efter personkontroll"

Trots elektronisk personalliggare förekommer det oregistrerade personer på byggarbetsplatser. ”Om dessa lönearbetar och deras arbetsgivare inte kan påträffas går Skatteverket ofta på uppdragsgivaren, den som har betalat ersättningen till underentreprenören, för att utkräva ansvar”, skriver skattejuristen Staffan Renström.

Publicerad: 5 September 2016, 07:38


Sedan den 1 januari måste det som bekant finnas en elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser med uppgift om vilka personer som har befunnit sig på denna och under vilka tider. Personalliggaren ska ses som ett instrument för Skatteverket att underlätta kontrollen av att de som varit verksamma och uppburit lön beskattas för dessa och att den som betalat ut ersättning för arbetet betalat arbetsgivaravgifter samt innehållit preliminär skatt.

Skatteverkets huvuduppgift är att se till att ”rätt skatt betalas på rätt sätt”. Detta anser jag har kommit i skymundan i den rika flora av information som kommit från Skatteverket och branschorganisationer. Detta kan leda till villfarelsen att allt är frid och fröjd bara man har en personalliggare.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Brister har uppdagats

Skatteverket har redogjort för resultatet av kontrollerna det första halvåret. En hel del brister har funnits. Bland annat har många byggherrar ännu inte ens skaffat kontrollutrustning. Men vad händer i de fall Skatteverket påträffar personer på byggarbetsplatsen som inte finns registrerade i personalliggaren?

I en sådan situation torde Skatteverket, för att fullgöra sin huvuduppgift, utreda om dessa personer uppburit ersättning och från vilket företag. Detta kan visa sig vara mycket svårt i de fall det företag som betalat ut ersättningen inte är anträffbart. Min erfarenhet är att man i en sådan situation ofta påstår att uppdragsgivaren, den som betalat ersättningen till underentreprenören, skall betraktas som arbetsgivare och krävs på arbetsgivaravgifter och underlåtna skatteavdrag – förutom skattetillägg!

Nu har ett drygt halvår gått och ett stort antal brister har uppdagats. Även om Skatteverket beviljat ”amnesti” vad gäller kontrollavgifter den första tiden, finns det inget som utesluter att man i de fall personer påträffas som inte registrerats i liggaren söker en arbetsgivare för dessa som skall krävas på arbetsgivaravgifter.

Den andra uppgiften

När detta har skett tidigare har Skatteverket ofta haft väldigt svag bevisning för att uppdragsgivaren skall ses som arbetsgivare. Efter en omfattande genomgång av ett antal domar i skattedomstolar vidtog en diskussion bland verksamma på skatteområdet och Högsta Förvaltningsdomstolen tog upp några fall där utgången varierade men kan sammanfattas så att större krav än som sker måste ställas på bevisningen i dessa fall för att man skall kunna bortse från att underentreprenören har F-skatt.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Skatteverket i sammanhanget ser två uppgifter. Den första är att kontrollera att personalliggare finns och att den är förd enligt de regler som finns. Om sådan inte finns har Skatteverket möjlighet att påföra kontrollavgift. Skatteverket har meddelat att man under första halvåret 2016 ska ha en mjuk tillämpning av reglerna och inte påföra kontrollavgifter. Den andra uppgiften är att se till att arbetsgivaravgifter betalas och preliminär skatt innehålls för anställd personal. Denna uppgift omfattas, såvitt jag förstår, inte av någon mjuk tillämpning.

Staffan Renström, skattejurist, SR Konsult

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.