Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Svensk Betong lägger ut dimridåer"

”När vi bygger för framtiden måste också hänsyn tas till att klimatet håller på att för­ändras”, skriver Malin Löfsjögård i sin replik till Ulf Kamne och David Suomalainens. Det är ett överflödigt påpekande då utgångs­punkten för deras artikel som förordar ett ökat träbyggande är just det, skriver Susanne Rudenstam.

Publicerad: 13 November 2014, 13:32

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

betongträutsläppkoldioxidutsläppmiljöarbetemiljöpåverkanklimatpåverkan

Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong, gör vad betongindustrins företrädare så ofta gör när de konfronteras med frågor kring klimatpåverkan. De gör sitt bästa för att leda in diskussionen på andra frågor. Det finns, som Malin Löfsjögård mycket riktigt påpekar, flera andra viktiga aspekter av miljöpåverkan under en byggnads uppförande och livstid. Vi diskuterar gärna dem också, för utgångspunkten vid allt byggande bör, som Malin Löfsjögård också skriver, vara att minimera den totala miljöbelastningen ur ett livscykelperspektiv. Men låt oss för ett ögonblick återgå till ämnet för diskussionen, nämligen klimatpåverkan under byggprocessen.

Det är bekvämt att skriva artiklar utan hänvisning till fakta. Men det bygger inte trovärdighet. Vi vill med det här svaret kortfattat bemöta de luddiga antydningar och direkta felaktigheter som är själva ryggraden i Malin Löfsjögårds artikel.

Det är sant att det finns många olika typer av metoder för livscykelanalys (LCA). Inga av dem är perfekt. Byggmaterialbranschen har dock med ”Robust LCA” enats om en princip och ett antal rekommendationer för hur man ska räkna och vilka krav som bör ställas för att för att få entydiga och jämförbara resultat av en LCA. Och en viktig insikt som Malin Löfsjögård nog medvetet utelämnar är att i princip vilken metod du än väljer så får du en mindre sammantagen klimatpåverkan om du väljer att bygga ett normalt svenskt flerbostadshus i trä i stället för betong. Skillnaderna i klimatpåverkan mellan de två alternativen är heller inte små i absoluta tal.

Det finns ingenting som pekar på att modernt byggande resulterar i mer energisnåla hus om man bygger i betong snarare än i trä. I väl isolerade hus har material i stommar och bjälklag endast en försumbar inverkan på en byggnads energieffektivitet.

En utvidgad LCA-analys bör givetvis inbegripa byggprocessen, men även vad som händer med materialet i huset efter att det rivs. I fallet med trä är det enkelt. Det återanvänds eller eldas upp som biobränsle. I fallet med betong är det lika enkelt, men långt ifrån lika klimatsmart då absoluta merparten går till fyllnadsmaterial eller deponi. Förnybarhet är på sin höjd en marginell företeelse i dagens betonganvändning.

En livscykel beräknad på 50 år snarare än 100 år må missgynna betongbyggande marginellt. Men det löser inte grundproblemet. För även i det längre tidsperspektivet resulterar betongbyggande i en större klimat­påverkan.

När det gäller kvalitetskrav och livslängd instämmer vi för övrigt till fullo med Malin Löfsjögård. Det är en självklarhet att hus ska hålla i minst 100 år. Precis som med betong så klarar man det med trä. Och precis som med betong finns det massor av bevis på det.

Poängen med vår diskussion är inte att utse ett ”vinnande material”. Poängen är att göra fler medvetna om respektive materials grundläggande egenskaper och hur vi kan jobba för att rätt material används på rätt sätt och i rätt sammanhang. Betong är ett material som i vissa tillämpningar har sin självskrivna roll. Så även i framtiden, men långt ifrån i den omfattning vi ser i dag. Inte minst när det gäller byggandet av flerbostadshus.

Relaterade artiklar

"Vem kan skapa framtidens landshövdingehus?"

"Bra materialval kräver livscykelperspektiv"

"Framtidens hus måste klara ett extremt väder"

Susanne Rudenstam, Chef för Sveriges Träbyggnadskansli

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.