Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Svenska är invandrarens nyckel till Sverige"

Att tala landets språk är nyckeln till integration och till att kunna ge sitt bidrag till ett nytt hemland. Länder som har varit framgångsrika i att integrera invandrare lägger stor vikt vid språket. Riksdagsman Tuve Skånberg (KD) tar den israeliska modellen med ”Ulpan” som exempel på en framgångsrik väg till integration.

Publicerad: 3 Februari 2016, 09:00


Det är angeläget att alla som invandrar till Sverige får lära sig svenska språket på ett betydligt bättre sätt än i dag. Det är också viktigt att detta sker så att alla familjemedlemmar ges möjlighet att lära sig svenska utifrån sina förutsättningar. För att integreras i det svenska samhället är det nödvändigt att kunna föra åtminstone en enkel konversation på vårt lands språk. Och ännu efter många år brister det fortfarande hos alltför många nysvenskar.

Länder som har varit framgångsrika i att integrera invandrare lägger stor vikt vid språket. Ett sådant land är Israel, som genom sin ”Ulpan” under en relativt kort tid har åstadkommit en positiv inlärningsprocess.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Det är också av största vikt hur invandraren tas emot, att han eller hon inte ses som en belastning utan som en person som är viktig och som kan bidra till sitt nya hemland.

Ulpan är ett hebreiskt ord som betyder ”undervisning” eller ”handledning”. Språkskolan innebär intensiva studier i hebreiska, och lär den vuxne invandraren grundläggande kunskaper för att kunna förstå, tala och skriva hebreiska. Ofta kombineras detta med grundläggande undervisning rörande kulturen, demokratin, historien och geografin, och Ulpan har ett tydligt uttalat syfte: att integrera människor så snabbt och enkelt som möjligt i det israeliska samhället.

Ulpan har i princip funnits i Israel alltsedan staten grundades 1948, när människor med vitt skilda bakgrunder skulle integreras med varandra. Det hebreiska språket blev då det sammanhållande bandet. I dag erbjuds Ulpan gratis till alla judar som invandrar till Israel genom Jewish Agency, men kursen erbjuds även av kommuner, universitet och kibbutzer. Normalt varar kursen i fem månader, och parallellt tas eventuella barn om hand för att lära sig hebreiska på ett för dem anpassat sätt. På en kibbutz kombineras studierna ofta med arbete på kollektivet.

Även om det har visat sig finnas vissa problem att lära exempelvis äldre ryskspråkiga studenter hebreiska under den korta tiden, har metoden generellt sett varit framgångsrik. Andra länder har tagit efter, och i Israel sker nu också förbättringar av pedagogik och innehåll. Det viktigaste är kanske dock att de som studerar vid Ulpan inte ses som en belastning, samtidigt som det anses självklart att den nye medborgaren ska lära sig det nya språket och det nya landets kultur.

I Sverige lär sig invandraren generellt vårt svenska språk genom svenska för invandrare, SFI. Alliansregeringen gjorde stora förbättringar genom att införa tre olika grundnivåer samt nybörjar- och fortsättningskurser. Från och med den 1 september 2010 är även en bonus kopplad till undervisningen i syfte att ge incitament att snabbare uppnå godkänt resultat.

Detta är viktiga åtgärder eftersom det tidigare har funnits stora brister i SFI-undervisningen. Fortfarande finns mer att göra, och exempelvis är det angeläget att undervisning i svensk kultur, demokrati, historia och geografi integreras på ett positivt och utvecklande sätt i språkundervisningen.

Sverige behöver inte uppfinna hjulet igen, utan bör dra lärdomar från de system som andra länder framgångsrikt har utvecklat för att lära invandrare sitt nya lands språk. Här kan Israels Ulpan tjäna som förebild, tillsammans med intryck från exempelvis USA:s och Kanadas sätt att framgångsrikt integrera nyanlända. Det är angeläget att språket får bli en kraft för att positivt integrera nya svenskar, inte utestänga dem från samhället.

Tuve Skånberg (KD), riksdagsledamot.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.