Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Svenskt byggande är inte fallfärdigt

På DN-debatt den 6 november uttryckte fyra professorer vid våra tekniska högskolor sin oro över problemet med att byggnader rasar. Det finns nog anledning till sådan oro men den förklaring professorerna anger – att ingen har något helhetsgrepp i byggprocessen – kan ifrågasättas enligt Åke Rådberg, före detta chefsjurist vid Sveriges byggindustrier.

Publicerad: 11 December 2012, 16:46


Enligt professorerna håller Sverige på att utvecklas till ett byggnadstekniskt u-land. Det beror på att byggprocessen ”lätt leder till många fel”. Professorerna pekar ut ett antal företeelser som de menar kännetecknar processen:”Många parter är inblandade i processen med otydlig inbördes ansvarsfördelning.” Det är sant att en rad olika aktörer är involverade i ett husbygge, men det är inte sant att ansvarsfördelningen är oklar. De allmänna bestämmelser som används vid byggnadsentreprenader, AB 04, ABT 06 och ABK 09 (konsulter), är tydliga vad gäller ansvar. Grundtanken är att den part som tillhandahåller en uppgift eller en teknisk lösning – material, vara, konstruktion eller utförande som angetts på en ritning, beskrivning eller liknande – ansvarar för att den är riktig. Klarare än så kan det inte uttryckas.”Det är ofta oklart vem som i praktiken har ansvar för helhetsbedömning och kvalitetskontroll.” I en utförandeentreprenad svarar beställaren för projekteringen och entreprenören för utförandet. Helhetsbedömningen åvilar därmed beställaren. I en totalentreprenad svarar entreprenören även för hela eller del av projekteringen. Helhetsbedömningen ligger då på entreprenören. När det gäller kvalitetskontroll utgår de allmänna bestämmelserna från att parterna i den enskilda entreprenaden avtalar om en kvalitetsplan. Att det som är klart i teorin blir oklart i praktiken beror rimligtvis på den mänskliga faktorn, det vill säga slarv och okunnighet.”Det görs ingen samlad dokumentation av stabilitet och bärförmåga som kan granskas av en utomstående.” Den projektering som föregår byggandet innefattar sådana funktioner som stabilitet och bärförmåga. Normalt görs projekteringen av konsulter som anlitas av beställaren om det är en utförandeentreprenad och entreprenören när det är fråga om en totalentreprenad. Konsulterna ska utföra sitt arbete fackmässigt. Det innebär bland annat att den enskilde konsultens beräkningar bör kontrolleras av ytterligare någon konsult innan handlingen lämnas till beställaren. Professorernas förslag om oberoende teknisk granskning och tredjepartskontroll vore att begränsa det ansvar för handlingen som självklart bör ligga på konsulten. Vem ska för övrigt bekosta den jättelika konsultinsats som skulle krävas för alla stabilitetskontroller?”Moderna datorhjälpmedel försämrar möjligheterna att identifiera fel.” Att ingenjörsarbetet blivit mer automatiserat är sant. Därigenom försvinner mer och mer av gamla tiders ”klockor som ringde” när resultaten föreföll konstiga. Det är ett generellt problem som naturligtvis blir allvarligt om det kan leda till att konstruktioner kollapsar. Den dubbelkontroll som konsulten förväntas göra borde innebära att eventuella fel upptäcks.”Tempot är väldigt högt och acceptansen för tidsödande ifrågasättande är låg.”  I förordet till AB 04 konstateras att bland annat kontraktstidens längd har betydelse för att uppnå de kontraktsenliga fordringarna. Därom råder med andra ord enighet. Men hur yttrar det sig? Att torktider inte hinner iakttas är lätt att förstå men varför skulle det höga tempot leda till att hållfasthetsberäkningen under projekteringstiden blir sämre?  ”PBL ställer krav på bärighet men utan krav på kontroll och sanktioner.” Enligt såväl nya som gamla Plan- och bygglagen, PBL, är det den byggande som ansvarar för det som byggs. Om denna ordning råder politisk enighet. Professorernas krav på ”skarpare myndighetsutövning” är därför ett steg i fel riktning. Om något ska göras vore det att komplettera den utbyggda rollen som kontrollansvarig på byggherresidan med en arbetsansvarig på entreprenörsidan med motsvarande kunskapskrav. Det skulle gynna kvaliteten i byggandet. "

Åke Rådberg, f d chefsjurist, Sveriges byggindustrier

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.