Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Tala klarspråk om de verkliga kostnaderna"

"Ett lyckat byggprojekt förutsätter god kommunikation med kunden. Detta gäller i synnerhet konsumententreprenader," skriver entreprenadjuristerna Claes Sahlin och Daniel Modéus, Stockholms BF, i denna debattartikel. "Det är ofta här det går snett. Man tynger inte sin kundkontakt "i onödan" med prat om ekonomi, tilläggsbetalning, tidsförlängning och ändrade förutsättningar utan låter information vara outtalad och viktiga frågor hängande i luften."

Publicerad: 10 Augusti 2010, 08:13


På sistone har byggbranschen varit i mediernas och allmänhetens blickfång och uppmärksamheten har inte varit särskilt positiv. I tv-programmet "Fuskbyggarna" får en rad mindre byggföretag representera branschen och ge den en ytterligare knuff nedåt på popularitetsskalan.

Under den gångna vintern har dessutom ett antal tak rasat in. Enligt den bild som medierna har valt att förmedla har "byggfusk" varit den huvudsakliga orsaken. Det spelar ingen roll att ett flertal initierade velat ge en mer nyanserad bild. Exempelvis menar Nikolaj Tolstoj, enhetschef på Bygg och förvaltning på Boverket, att i ungefär hälften av fallen beror takrasen på dimensioneringsfel, en fjärdedel har orsakats av slarv med tillsynen och endast resterande fjärdedel av takrasen beror på utförandefel. Detta har dock inte nått fram.

Man kan tycka att det dåliga ryktet är utan egen förskyllan. De oseriösa företagen är i minoritet och återfinns bara undantagsvis i branschorganisationernas medlemsregister. Men nu har Allmänna reklamationsnämnden (ARN) redovisat sin statistik över följsamheten av nämndens beslut under första halvan av 2009 och det är ingen smickrande läsning för byggentreprenörerna.

Allmänna reklamationsnämnden gör regelbundna uppföljningar av hur väl företagen rättar sig efter nämndens rekommendationer. Dessa är inte juridiskt bindande men efterlevs ändå i hög utsträckning, sett över alla branscher. Av alla avgjorda ärenden gick 42 procent i konsumentens favör och av dessa ligger följsamheten på 75 procent. I tre av fyra fall där ARN rekommenderade företaget att på ett eller annat sätt gå konsumenten till mötes, var detta också vad som skedde.

Klart sämst följsamhet uppvisar dessvärre bostadsavdelningen och skälet är enligt ARN mindre bygg- och hantverksföretag som inte följer rekommendationerna. Trenden över tiden är dessutom att företagen blir sämre på att följa ARN.

Bostadsavdelningen står för det största antalet ärenden hos ARN. Och antalet inkomna ärenden sedan bara två år tillbaka har närapå fördubblats på bostadsavdelningen, att jämföra med det totala antalet inkomna ärenden som bara visar på en svag ökning.

Byggbranschen har problem med sitt anseende och det är inte helt utan egen förskyllan. Det är inte mediernas fel och beror inte på att ARN skulle vara mer fientligt inställda mot byggsektorn än mot andra.

Däremot ser man, när man som vi jobbar dagligen med tvister mellan byggföretag och deras kunder, vissa gemensamma drag i de tvister som faktiskt uppkommer. Det gemensamma draget stavas just bristande kommunikation.
Det är ofta här det går snett. Man tynger inte sin kundkontakt "i onödan" med prat om ekonomi, tilläggsbetalning, tidsförlängning, ändrade förutsättningar och så vidare utan låter information vara outtalad och viktiga frågor hängande i luften. Gör kunden tilläggsbeställningar måste han väl förstå att det kostar extra? Och tar längre tid att utföra? Och så vidare.

Tiden är förbi - om den någonsin funnits - där byggare bara bygger och andra får sköta snacket. Visst finns det byggföretag som redan har nått långt i kommunikationen med konsumenter, men dessa goda exempel är inte tillräckliga för att ändra den generella synen på bygg- och hantverksföretag.

Entreprenörerna måste anamma ett modernt förhållningssätt till sina privatkunder som mer än något annat präglas av rak, respektfull och effektiv kommunikation. Annars får branschen dras med sitt dåliga rykte, rättvist eller ej, och det gynnar varken lönsamheten eller rekryteringen till branschen.

Oavsett om det nu gäller branschorganisationernas egna medlemsföretag eller mindre bygg- och hantverksföretag utan organisationstillhörighet måste konsumentkollektivet tas på största allvar. Inte minst om vi gemensamt ska kunna uppnå målet om ett "hållbart samhällsbyggande i världsklass".

Claes Sahlin och Daniel Modéus, entreprenadjurister, Stockholms BF

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.