Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag21.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

"Teknikutveckling åt fel håll"

Svenska bestämmelser för hur man ska fördela resurser för besparingsåtgärder i byggnader framhålls ofta som en förebild. Det fanns ett visst fog för detta för drygt femtio är år sedan, men sedan dess har avståndet ökat allt mer till den enkla och självklara fördelningsmodell, som man då nästan var framme vid, menar energidebattören Jan Sjölund.

Publicerad: 29 September 2011, 08:19

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


1950-talets fördelningsregler var helt ofördärvade. Där fanns inga hinder mot att välja de alternativ som gav den största årliga energibesparingen per satsad krona och där gavs tillräcklig information om hur man skulle hitta dessa alternativ utan att störas av kontraproduktiva direktiv. Där angavs inte heller att viktiga parametrar skulle frikopplas från verkligheten i övrigt om siffervärdet var ovisst.

Regelverket beaktade också indirekt att en samling besparingsåtgärder ger optimal effekt om samtliga dimensioneras för samma byggkostnad per årligen sparad kWh (E-värde) i en tabell med krav på värmeisolering för olika byggdelar.

Det enda som fattades för att få en styrmodell för överskådlig framtid var att lägga till:
"Tabellen innebär att isolering ska inläggas så långt dess kostnad för att årligen spara en kWh inte överstiger E kr. Detta gäller i tillämpliga delar för alla åtgärder som påverkar en byggnads energiförsörjning."

Om det skett skulle vi ha sluppit femtio års meningslöst trams om energibesparingar och i stället kunnat ha ägna oss åt meningsfull teknikutveckling.

När regelverket på 1960-talet skulle revideras var nog ambitionen att den ekonomiska aspekten skulle lyftas fram. Men Planverket som genomförde revisionen fick, ville eller vågade inte införa enheten krona i någon regeltext.
Planverket valde i stället att överlämna hanteringen av ekonomin till projektörerna, men först sedan man kraftigt reducerat deras manöverutrymme genom diverse meningslösa föreskrifter och utan att ens antyda vad man menade med god ekonomi. De direktiv som skulle följas kunde exempelvis innebära att man i ett lättbetonghus skulle satsa fyra gånger mer på att årligen spara en kilowattimme än i en mineralullsisolerad byggnad vilket ledde till att 10 procent av satsningen slarvades bort helt i onödan.

Efter några decennier märkte även myndigheterna att det fanns brister i den ekonomiska hanteringen. Detta justerades av Boverket i det nya regelverket BBR 2006 genom att utrymmet för att göra något åt problemet fylldes upp ännu mer av ännu sämre tumregler. Den projektör som strikt rättar sig efter BBR 2006 ska nu exempelvis kosta på 36 gånger så mycket för varje sparad kilowattimme i ett litet lättbetonghus jämfört med en stor mineralullsisolerad byggnad vilket leder till att 48 procent av satsningen på energibesparing slösas bort. Det missar nog projektören eftersom hans roll i dag i stort sett reducerats till konsten att skilja på lokal och bostad.

Dimensionering av energibesparingsåtgärder i byggnader med stöd av E-värden leder efter en minimal projekteringsinsats till önskad omfattning och optimal nytta av de resurser som satsas på sparåtgärder under byggskedet. Den som ska använda byggnaden får också först besked om kostnad och omfattning för den energi som sparas genom dessa åtgärder och sedan en tydlig, detaljerad och komplett bild av förutsättningarna för att hushålla med den energi som måste tillföras senare.

Våra myndigheter har tydligen en annan målsättning med regelverket för energihushållning i byggnader. Men man avslöjar inte vad som eftersträvas och man tycks inte vara bekymrad över vad det kostar.

Ingrid Gallagher - ingrid@byggindustrin.com

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.