Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Tillsätt en haverikommission för samhällsbyggandet!

”Det är inom den offentliga sfären väl känt att Lagen om offentlig upp-handling, LOU,  är Sveriges dyraste lag som begränsar flexibilitet och en reell, sund lokal konkurrenssituation. Lagen är i dag överspelad och bör omarbetas i sin helhet i syfte att uppnå den konkurrensnivå som var tanken när den utformades”, skriver Bengt Löfqvist och Åke Eklund.

Publicerad: 20 september 2012, 13:29

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Efter ett långt yrkesliv inom samhällsarbetet, i första hand inom samhällsbyggnadsområdet, kan vi konstatera att vi alla är offer och fångna i överambitionerna att med lagar och föreskrifter styra utbyggnaden av våra samhällen. Genom samarbete över samhällsgränserna skulle kreativiteten och effektiviteten kunna stimuleras.

År 2009 uppgick bygginvesteringarna till 252 miljarder kronor (cirka 8 procent  av Sveriges BNP). Sektorn förbrukade 40 procent av Sveriges energi och sysselsatte 500 000 personer. Alla förstår vilken inverkan sektorn har på samhällsekonomin. Sista betalningsinstans är alltid skattebetalarna och bostadskonsumenterna samt framtida lokalnyttjare.

Den offentliga sektorns betydelse i samhällsarbetet har ett nära samband med politisk vilja och engagemang. Av egna erfarenheter har vi sett prov på skrämmande okunnighet och ovilja att ta politiskt ansvar på bred front i samhällsarbetet.

Rollen för den politiska ledningen och tjänstemannarollen är i detta sammanhang oftast inte definierad, dokumenterad, implementerad eller till fullo accepterad i den totala kommunala organisationen. Ledande politiker utsätts härutöver inte sällan för påverkan från tredje part vilket försvårar och begränsar den politiska styrningen och därmed det demokratiska arbetet.

Kommunpolitikernas roll och ansvar är otydlig och den nationella bostadspolitiken saknas nästan helt.

Rollerna mellan politiker och tjänstemän är i stark negativ förändring i riktning mot en lägre total kommunkompetens. Fullt medvetet och taktiskt anställs i dag chefstjänstemän och andra beslutsfattare med lägre integritet och kompetens. Tjänstemännen saknar ofta önskvärd och erforderlig professionell lojalitet mot uppdragsgivaren.

Ett välkänt begrepp är att tid är pengar. Detta gäller inte minst för det ekonomiska utfallet av en planprocess. Kommunerna baserar i dag sina planbeslut på alltför dåligt ekonomiskt underlag. Uppföljningarna är oftast oacceptabelt begränsade och den kommunala revisionen avsätter oftast inte tillräcklig kompetens eller tidsutrymme för att genomföra granskningar av exploateringsområden och dess konsekvenser för kommunen och samhällsekonomin.

Kommunernas roll som självständiga parter i det externa samhällsbyggnadsarbetet har minskat. I dag är det starka ekonomiska krafter och särintressen som i ökande omfattning tagit över, och fått ta över, kommunernas inflytande över planering och därmed i slutändan användningen av skattebetalarnas medel. Kommunerna för ingen aktiv verksamhet inom markförsörjnings-, markfördelnings- och planpolitiken. Det saknas i stort kompetens och insikt i helhetssynen på hur samhällsbyggandet strategiskt ska utformas och genomföras.

Konkurrensen inom byggnadsområdet är dessutom starkt begränsad. Antalet lokala byggentreprenörer är allt för få och byggmaterialindustrin är i alltför stor omfattning knuten till ett fåtal stora byggföretag.

Samhällsbyggnadsområdet styrs och påverkas av en uppsjö lagar, regler, råd och anvisningar som inbördes ofta är på kollisionskurs med varandra. Centrala ämbetsverk utfärdar föreskrifter och förordningar ofta utan inbördes hänsyn och samarbete. Som exempel kan nämnas att bara Boverkets författnings- och regelsamling enligt BBR 2008 omfattar 278 sidor. Antalet nya författningar vad gäller Boverket var nästan tre per månad.

Det är inom den offentliga sfären väl känt att Lagen om offentlig upphandling , LOU,  är Sveriges dyraste lag. Den begränsar flexibilitet och en reell, sund lokal konkurrenssituation. Lagen är i dag överspelad och bör omarbetas i sin helhet i syfte att uppnå den konkurrensnivå som var tanken när den utformades.

Sveriges överklagandesystem ska ses som ett förfarande som motiveras av rättssäkerhet och tillhör en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Det finns ageranden inom överklagandeområdet, inte minst inom samhällsbyggnadsområdet, vilka ger effekter som strider mot ett demokratiskt samhälles grundläggande synsätt. I dag pågår det konsekvent en stor omfattning av så kallade okynnesöverklaganden som motiverar att dessa regler bör ses över i syfte att minska handläggningstider med mera.

Oflexibla bestämmelser och föreskrifter omöjliggör innovativa lösningar på bland annat den nuvarande kostnadsbilden för bostäder. I den bostadsförsörjningssituation Sverige i dag befinner sig i borde allt göras för att erbjuda bostäder som bostadskonsumenterna kan betala.

Det är hög tid för att tillsätta en haverikommission för att få rätsida på utvecklingen av vårt framtida samhällsbyggnadsarbete.

Bengt Löfqvist, f d fastighetschef, och Åke Eklund,  f d exploateringschef.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.