"Trädgårdsstaden är en del av lösningen på bostadskrisen"

Det behövs massa bostäder i Sverige, 700 000 till år 2020. Men precis som när miljonprogrammet uppfördes behöver trädgårdsstaden utgöra en betydande del. Miljonprogrammet bestod till en tredjedel av trädgårdsstad i ett omväxlande grönt landskap av självägda blandade hustyper i form av småhus parhus, radhus och flerbostadshus i 2-3 våningar med butiker i bottenvåningen. För ett socialt hållbart nytt miljonprogram behöver trädgårdsstaden vara en dominerande boendemiljö.

När vi talar om behovet av många nya bostäder finns en tendens där miljonprogramsromantiker vill bygga rad på rad av nya betongklossar där marken rationellt ska maximeras. Likt förra gången kör man då över möjligheten för människor att själva påverka sin boendemiljö. Boendet blir då något man tvingas godta i brist på annat, det blir också något man längtar ifrån när så ekonomin tillåter vilket inte uppmuntrar till en miljö att vårda och förvalta.  På grund av en handlingsförlamad regering är vi nu i färd med att i ad hoc resa upp barackliknande modulhus för att husera människor i behov av bostad. Det ger tak över huvudet, men ger det trygga uppväxtmiljöer och boglädje?

Sju av tio vill bo i villa

När bostadskonsumenter tillfrågas om vilket boende själva önskar svarar sju av tio att de vill bo i villa. Unga vuxna från innerstäder vill helst bo i perifera områden. Man söker sig bort och ut till en plats man själv är rådig över. En plats att rå om och kalla sin egen.

Sverige är inte färdigbyggt till sin yta och har plats för geografiskt utbredda städer. Genom att säkra möjligheten till sammanhållande infrastruktur med en fördomsfri inställning till olika trafikslag, finns alla möjligheter att upplåta nya trädgårdsstäder likt dem som byggdes genom egnahemsrörelsen och fortsatte in i miljonprogrammets småhusdel. Det handlar om områden som för många födda på 70- och 80-talet inneburit trygga uppväxtmiljöer och som man gärna vill ge sina egna barn. Villaområden saknar de utbredda, sociala utmaningar som präglar de centralplanerade, brutalistiska modernistlådorna som byggts rationellt. Trots att majoriteten av villaområden i Sverige till skillnad från dagens brist-präglade marknad haft sin målgrupp bland de mindre välbeställda hushållen.

Kontroversiell tanke

Tanken är kontroversiell för de med planeraranlag som gärna vill styra upp samhället funktionellt och som tvekar inför att ge människor egenmakt att själva utforma sin bostadsmiljö. Där är istället alltid receptet att bygga på höjden och förtäta. Det är tankar som stämmer in i Stockholms närförort möjligen men sällan kan appliceras för landet i övrigt där det inte efterfrågas annat än för begränsade tider i människors liv.

Nyproducerade ägda bostäder behöver inte vara dyra. Egeninsatt kapital kräver inte marknadsmässig avkastning vilket reducerar omfattningen av investeringen. Konstruktionspriset för en nybyggd småvilla står trots i närtid fördyrande regelverk, kvar under 2 miljoner. Det går dessutom att sänka dessa kostnader ytterligare. De senaste 25 åren har byggkostnaderna för de kommunrelaterade plan- och bygglovsavgifterna tillsammans med markpriserna mer än fyrdubblats. Det kan jämföras med tjänsteprisindex som under samma tidsperiod endast ökat med 70 procent.

Trädgårdsstaden del av drömmen

Med nationella typgodkännanden av huskonstruktioner, digitala planprocesser utifrån enhetliga referenssystem och en oberoende granskning av de sinsemellan kraftigt varierande kommunala avgifterna kan priserna för en fastighet sänkas. Med politisk vilja kan också förutsättningarna för att skapa attraktiva boendemiljöer också väsentligt förbättras. Strandskydd, kommunala naturreservat och bullerregler lägger idag en hämsko för uppförandet av nya bostadsområden. Det är problem som inte plågade den som ville bygga ett hus 1970.

Vi försökte under fyra månader att föra bostadspolitiska samtal med regeringen. Vi hoppades när vi gick in samtalen på en bred överenskommelse som kunnat ändra förutsättningarna för bostadsbyggandet i Sverige. Tyvärr var regeringens ambition i dessa samtal alldeles för begränsad för att samtalen skulle bli meningsfulla. Kristdemokraterna beklagar detta.

Sverige behöver bygga mer, och bygga olika former av bostäder som svarar på människors bostadsdrömmar. I dessa drömmar ingår trädgårdsstaden.

Caroline Szyber, Civilutskottets ordförande (KD)