Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag25.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Tråkigt, Svenskt trä!

Svenskt träs kampanj ger en förenklad bild av koldioxidproblemet, menar Svensk Betongs vd Lise Langseth. Betong är inte den koldioxidbov som träintressenterna ofta hävdar. Materialen har var för sig fördelar. Låt oss tillsammans verka för fördjupande forskning kring olika materials miljöaspekter i ett långt perspektiv.

Publicerad: 9 Mars 2012, 13:22

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Tråkigt Svenskt trä! I en större annonskampanj som pågår just nu jämför ni ett flervåningshus i trä med ett betonghus. Det är tråkigt av tre skäl.

För det första är jämförelsen väldigt svävande. Den grundar sig på en trästudie vid Mittuniversitetet under professor Leif Gustavssons ledning där ett fiktivt betonghus jämförs med ett trähus. Denna studie liksom sju andra livscykelanalyser har granskats i rapporten ”Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader – kompletterande kartläggning av kunskapsläget” som gjordes av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket. Slutsatsen blev att det inte går att få objektiva svar på om koldioxidutsläppen minskar då trä används som stommaterial. Rapporten menar till exempel att data och metodval som använts gynnar trä och med andra data och metodval kan träets påstådda miljöfördelar försvinna helt och hållet.

För det andra har betong flera miljöfördelar. En betongstomme spar mycket energi under användningsfasen, visar till exempel Sverre Fossdals rapport ”Miljömässiga aspekter vid bruk av betong”, framtagen vid Sintef Byggforsk i Norge. Rapporten hänvisar till simuleringar som visar på en minskning av kylningen i hus med betongstomme med 25 procent. Studier vid Lunds universitet visar på upp till 30 procent mindre energianvändning vid en tung stomme.

Dessutom karbonatiserar betong, det vill säga den tar upp koldioxid under hela sin livslängd. En forskningsrapport som just nu tas fram av IVL, LTH och CBI visar att upp till 20 procent av den koldioxid som emitterats vid tillverkningen återupptas under 80 års livslängd. Omräknat innebär det att varje år tar befintliga betongbyggnader i Sverige upp ca 150 000 ton koldioxid. En siffra som enligt rapporten kan fördubblas om betongen vid rivning krossas och lagras under viss tid. Cementindustrin arbetar intensivt med att minska nettoutsläppen av koldioxid – och har tills nu reducerat utsläppen med upp till 20 % och har påbörjat investeringar för att reducera utsläppen ytterligare.

För det tredje är det tråkigt för det hållbara byggandet. Trä är ett utmärkt byggmaterial som har sin givna plats i det hållbara samhället. Men det har betong också. Betong består av berg och sten, vilket finns i nästan obegränsad mängd på nära håll i den svenska berggrunden. Det vi tar ut av naturen är förhållandevis lite. När betongen hårdnat blir den till berg igen, men formad efter människan behov. Med tiden återgår betongen till kalksten och kretsloppet är fullbordat!

Framtidens hållbara byggande handlar inte om antingen eller, utan om både och. Rätt material på rätt plats. Min reflektion är att vi måste samarbeta bättre i tidiga skeden för att föra in materialkompetens tillsammans med kompetens kring brukande och förvaltning, estetik, gestaltning, funktion, bärförmåga, energioptimering, logistik och utförande. Vi har lösningar med högpresterande betong, självkompakterande betong och ”grön” betong, som tyvärr inte utnyttjas till fullo i dag. Jag tror att ni på Svenskt Trä känner att byggsektorn har motsvarande kunskapsunderskott om ert material. Som samhällsbyggare har vi ett stort ansvar att utveckla och förvalta vår värld så att vi med stolthet kan lämna över den till våra barn och barnbarn. För detta behövs forskningspengar till såväl materialutveckling som till kompetenslyft som tillvaratar våra kunskaper som materialleverantörer. I den kommande forskningsproppen hoppas jag att vi tillsammans har övertygat politikerna om detta.

Lise Langseth

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.