Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Underprissättning ett gemensamt ägt problem

I Byggindustrin 13/2013 tar Olle Ehrlén, ordförande i Samhällsbyggnadssektorns Etiska råd, upp frågan om underprissättning inom sektorn. Han manar till debatt och erbjuder det Etiska rådet som plattform. Det är ett välkommet initiativ, skriver Staffan Carenholm, tidigare förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter.

Publicerad: 3 Maj 2013, 13:18


Underprissättning har många dimensioner, och en av dessa är utan tvekan etisk.

När jag var med om att bilda Sveriges Arkitekter 2002 ville jag utsträcka den etiska diskussion, som ditintills mest handlat om kollegiala frågor, till att även omfatta affärsetiska frågor. Därför finns i Sveriges Arkitekters etiska regler en bestämmelse som säger att ”arkitekten ska vid åtagande av uppdrag verka för att erhålla en ersättning som är relevant med avseende på åtagandets art och omfattning samt värdet av utfört arbete”. Regeln utgör en påminnelse om att underprissättning är en etisk fråga.

Medveten underprissättning leder till att beställaren inte kan skaffa sig en korrekt uppfattning om vad som är utfört arbetes rätta värde. Detta är onekligen ett stort branschproblem. När arbetet inte prissätts på ett marknads- och värdemässigt relevant sätt skadas det ömsesidiga förtroende mellan den som beställer och den som levererar. Då gör man våld på det som branschens partsgemensamt framförhandlade standardavtal vill slå vakt om.

Varje leverantör måste ha rätt att få göra en medvetet dålig affär. Det är konkurrensens och den fria marknadens spelregler. Samtidigt måste insikten finnas där, både hos köpare och hos säljare, att medveten felprissättning skapar felaktiga bilder av olika tjänsters värde och på sikt kan tvinga leverantörerna att ta kvalitetsmässiga genvägar.

Räkningen kommer också förr eller senare, antingen i form av medveten överförskrivning av tid eller att någon annan får betala mer än motiverat. Den gamla sanningen att det som förloras på gungorna får tas igen på karusellen står sig ännu.

Inte minst när det gäller den offentliga upphandlingen är effekterna av underprissättningen förödande. Många upphandlingar görs av upphandlingsorgan som de facto inte är nyttjare av de tjänster som upphandlas. När sak- eller fackkunskap saknas blir resultatet lätt att upphandlarna får en skev bild av tjänsternas reella värde och vad marknadsmässigt pris borde vara. Det byggs helt enkelt upp en förväntan på prisnivåer som alla insatta bedömare vet inte är hållbara. Underprissättning blir ett självspelande piano. Branschen sätter en grimma på sig själv som är svår att ta sig ur.

Eftersom inte någon följer upp en genomförd upphandling affärsmässigt blir lösningen att överförskriva tid. Den som upphandlar vet det men bryr sig inte, upphandlingen är ju formellt oantastligt genomförd. Den som upphandlas vet det också, men kan i skydd av obefintlig uppföljning av den reella affären krydda sin fakturering. Det är en genuint osund affärsutveckling.

Underprissättning har många olika huvuden. Bland arkitekter och konsulter, som jag kan bäst, är fortsatt jobbande och överpresterande när det fasta priset är uppätet, en variant av underprissättning. Att leverera tre gånger så mycket som man fått betalt för i ett parallellt uppdrag är en annan variant. Att låta personalen förstå att affären i uppdraget inte tål att alla timmar redovisas är en tredje. Allt är, enligt min mening, lika illa.

Så, Olle, bjud in till bred diskussion, men inte bara internt på leverantörsidan. Beställarna har lika stort intresse som leverantörerna av att offererade arbeten är rimlig prissatta och att kunskapen om tjänsters värde är lika stor både på leverantörs- och på beställarsidan. Ett gemensamt ägt problem, som det brukar heta.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.