Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Utmaningar för AB-systemet

AB-systemets standardavtal har många fördelar för de företag som använder sig av dem. De gör det enklare att överblicka komplicerade affärsuppgörelser och förutse vilken rättsverkan de får. Men AB-systemet behöver och kan relativt enkelt anpassas till de förändringar som ny teknik som bim och nya samverkansformer i likhet med partnering innebär, hävdar Stockholms BF:s chefsjurist Claes Sahlin i detta debattinglägg.

Publicerad: 16 Maj 2011, 11:58


När Byggandets Kontraktskommitté (BKK) i slutet av 2009 antog nya bestämmelser för konsultuppdrag ABK 09 så fulländades 2000-talets nya serie för Allmänna Bestämmelser: AB 04, AB-U 07, ABT 06, ABT-U 07, ABM 07, ABS 09 och Hantverkarformuläret 09 . Vi fick den efterlängtade uppdateringen av 90-talets tidigare versioner. Men tiden går snabbt. Hur står sig vårt AB-system som utvecklats alltsedan 1924 i förhållande till moderna samverkansformer i kombination med tekniskt innovativa system som exempelvis bim (Building Information Modelling)? - Är antalet standardavtal "hugget i sten" eller kan det vara så att vi saknar standardavtal? Vilka möjligheter finns att anpassa dokumenten till nya samverkansformer?

Dagens AB-system bygger på de traditionella upphandlingsformerna delad entreprenad, generalentreprenad och samordnad generalentreprenad. Härutöver har vi entreprenadformerna utförandeentreprenad och totalentreprenad. Avtalen står mellan beställaren och entreprenören som två likvärdiga parter. Men verkligheten är mer komplex än så. I dag talar vi också om olika samverkansformer. Vi talar om CM-bolag (Construction Management), partnering, OPS (Offentlig-privat samverkan), drifts- och underhållsentreprenader etc. Bim har också blivit ett kraftfullt tekniskt hjälpmedel och kommer säkerligen i sig att stimulera och utveckla ytterligare samverkansformer. Redan i dag finns via ett SBUF-projekt en framtagen avtalsmall för leverans av bim-databaser för bygg- och fastighetssektorn med avseende på ansvar, upphovsrätt, äganderätt och nyttjanderätt. Avtalsmallen är tänkt att fungera som en bilaga till ABK 09.

Redan förhållandet att det sedan flera decennier blivit allt vanligare att beställaren handlar upp sina entreprenörer via CM-bolag gör att man kan fundera över den klassiska beställar- och entreprenörsrollen. AB-systemet har egentligen inte beaktat upphandlingar via byggledningsföretag, samverkansavtal, årsavtal med avrop, incitamentsavtal, optioner och kombinationen med drifts- och skötselentreprenader. Visserligen fanns ambitioner att modernisera besiktningskapitlet i AB 04 och ABT 06 men då får vi inte glömma att förändringarna gjordes utifrån ett besiktningsinstitut som funnits i AB sedan i alla fall AB 65. Kanske är det även så att vi i dag saknar ett standardavtal för upphandling av entreprenörer via CM-bolag eller framför allt ett avtal för upphandling av konsulter för byggledning.

Allt mer utvecklat blir samverkansformer såsom partnering, årsavtal, drifts- och underhållsentreprenader etc. Här ska också i ärlighetens namn sägas att försök har gjorts att ta fram komplement till ABT 06 med ett tillägg "ABT 06 med Underhåll" som dock stannade som ett remissförslag som aldrig nådde konsensus inom BKK. Det intressanta i sammanhanget var att det inte behövdes några stora förändringar förutom att ändra bestämmelser kopplade till garantitiden så att det istället blev en underhållstid och att underhållsansvaret utgår i sin helhet i händelse av hävning. I övrigt räckte det i stort sett med att komplettera med begreppsbestämningar och anmärkningar. AB-systemet kunde i övrigt tillämpas fullt ut.

Men om vi nu återkopplar till AB-systemet så måste systemet kunna fungera fullt ut i alla samverkansformer med eller utan CM-bolag med eller utan bim. För att hålla nere antalet avsteg från standardavtalen så kan moderna hjälpmedel behövas för att tillämpa AB-systemet på rätt sätt och med anpassning till modernt industriellt byggande. Därvid behövs inte bara satsningar på utbildning kring dokumentens innehåll och tillämpning. Även samordning och utveckling för att utöka standardavtalens tillämpning behövs. Vi har redan pekat på möjligheten att kombinera standardavtalen med tillägg men även ytterligare standardavtal kan komma ifråga. Uppdateringar av kontraktsformulär och andra praktiska hjälpmedel kan inte uteslutas. Men för att få konkurrensneutralitet är det viktigt att det är BKK står som utgivare av dessa hjälpmedel.

Mot denna bakgrund föreslår vi att BKK tillsätter en arbetsgrupp som har till uppgift att kontinuerligt arbeta med uppdatering av AB-systemet och som inte bara består av jurister. Här behövs ingenjörer från både beställare, entreprenörer och CM-bolag och som kan identifierar den "goda affären". Först därefter tar juristerna vid och formulerar förslagen till nästa serie standardavtal. Dessförinnan kan gruppen verka för framtagande av praktiska hjälpmedel mellan revideringarna. BKK har således enligt vårt förmenande en mycket viktig uppgift även mellan AB-revideringarna.

AB-systemet har alla förutsättningar att klara framtidens olika samverkansformer – men för detta behövs uppdaterade hjälpmedel mellan de stora AB-revideringarna.

Claes Sahlin, chefsjurist, Stockholms BF

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.