”Vägskatt straff för skogens guld”

På DN debatt tisdag 21/10 presenterar statsminister Stefan Löfven och miljöminister Åsa Romson flera åtgärder för klimatet – bland annat en så kallad ”avståndsbaserad vägslitageskatt”. Klimatfrågan är vår största samhällsutmaning, men med vägslitageskatten så beskattas avstånd och inte utsläpp. Skatten missar därmed miljömålet och snedvrider konkurrensen för svenska företag.

Skogsindustrin är den bransch som driver utvecklingen för en framtida bioekonomi och samtidigt den bransch som skulle drabbas hårdast av vägslitageskatten. Vägslitageskatt, eller kilometerskatt, lastbilsskatt eller avståndsbaserad slitageavgift som den tidigare också har kallats, är en skatt med många namn. I slutänden handlar det dock om samma sak, en extra skatt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd men inte på utsläpp.

Om Sverige och världen ska klara av omställningen till lägre klimatutsläpp krävs att vi använder mer biobaserade produkter och mer förnybar energi. Transporter av biobränsle och skogsråvara är transportkostnadskänsliga och sker i huvudsak med lastbil av den enkla anledningen att det saknas alternativ. Från skog till närmaste järnvägsterminal är det alltid med lastbil som biobränsle kommer att transporteras. Skogsindustrierna har beräknat att väg­slitageskatten kostar branschen drygt 700 miljoner kronor årligen.

Svensk industri, inte minst exportnäringen, ligger långt ifrån sina marknader och konsumenter. Blir transporterna dyrare förstärks en av Sveriges största konkurrens­nackdelar.

Vägslitageskatten är en skatt på Sverige. På industrin, jobben och dagligvaror – och på livet utanför storstäderna.

Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna