Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Vår modell skulle fungera i Sverige”

”I grunden handlar detta om två olika synsätt. Vi vill ha en arbetsmarknad byggd på kompetens, kvalitet, god arbetsmiljö och ordning och reda. Det andra alternativet är en arbetsmarknad med lågutbildade arbetare, kortva­riga anställ­ningar, låga löner och företag som konkurrerar genom att inte följa lagar och avtal” skriver företrädare för fem fackförbund i ett debattinlägg om huvudentreprenörsansvar.

Publicerad: 13 mars 2014, 10:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Svensk arbetsmarknad är inte längre en skyddad verkstad, vi är en del av den globaliserade marknaden och den europeiska fria rörligheten. I den offentliga debatten finns en dominerande uppfattning om den fria rörlighetens förträfflighet men vi måste också våga se dess baksidor. Det kan inte ha undgått någon hur billig arbetskraft har blivit ett konkurrensverktyg även i Sverige. Vi har sett bärplockare från Thailand, lastbilschaufförer från Bulgarien och byggnadsarbetare från Uzbekistan utnyttjas, ofta hänsynslöst, för att på så vis få ner priserna. Det sker världen över.

Byggbranschen är en av branscherna i Sverige som drabbats värst av låglönekonkurrensen. I jakten på pressade priser anlitas underentreprenörer och i de långa underentreprenadkedjorna uppstår en allt sämre kontroll över arbetsvillkor, löner, säkerhet, god arbetsmiljö, skatter, lagar och regler. Dessutom har konkurrensen snedvridits och de oseriösa företagen har blivit en etablerad del av byggbranschen. Vi vill stoppa den här utvecklingen.

Ett viktigt verktyg för att stoppa denna negativa utveckling är att i kollektivavtal införa ett huvudentreprenörsansvar. Byggnads har tagit fram ett kraftfullt och juridiskt hållbart förslag som skulle fungera under svenska förhållanden.

Förslaget kan förenklat beskrivas så här:

■ Om en arbetsgivare inte följer kollektiv­avtalet och överenskomna villkor så sker följande:
■ Den anställde som har drabbats ska vända sig till sin egen arbetsgivare och ställa krav.
■ Om inte det hjälper ska den enskilde eller den fackliga organisationen vända sig till huvudentreprenören eller någon av de andra entreprenörerna ovanför i kedjan inom tre månader från fordrans förfallodag. Annars faller kravet.
■ Den entreprenör som får kravet mot sig har rätt att inom tio dagar invända mot kravet och påkalla förhandling
■ Om ingen förhandling påkallas blir huvudentreprenören eller den entreprenör som finns ovanför i kedjan skyldig att kompensera den drabbade löntagaren. Huvudentreprenören eller den underentreprenör som står ovanför i kedjan får följaktligen ta ansvar för att underentreprenören inte sköter sig.
■ Ett huvudentreprenörsansvar leder till en större noggrannhet när man anlitar underentreprenörer. Systemet fungerar således förebyggande eftersom färre oseriösa företag kommer att anlitas.

Det har framförts en oro för att ett huvudentreprenörsansvar skulle bli dyrt för företagen. Erfarenheter från Tyskland och Norge visar tydligt att så är inte fallet. Bägge dessa länder har infört ett huvudentreprenadsansvar och kan konstatera att detta ansvar har haft en preventiv effekt då det finns färre oseriösa aktörer på dessa marknader. De negativa ekonomiska konsekvenser som flaggades upp av näringslivet har inte heller besannats. Det kan även tilläggas att ett huvudentreprenörsansvar i princip är kostnadsneutralt för företagen så länge det råder ordning och reda på arbetsplatsen med seriösa underentreprenörer.

Arbetsgivarna har också framfört att ett huvudentreprenörsansvar inte skulle vara förenligt med varken svensk lagstiftning eller EU-rätt. EU-domstolen har dock kommit fram till att det tyska systemet är förenligt med EU-rätten och Norge införde huvudentreprenörsansvaret med förebild från Tyskland. Byggnads förslag bygger till stor del på det tyska- och norska systemet och vilar således på väl underbyggd juridisk grund.

En invändning från arbetsgivarsidan mot ett huvudentreprenörsansvar är att det redan finns, eller att vi är på väg att få kontrollsystem för att komma åt problemen. Det finns ett system med närvaroliggare genom ID06. Det har också ställts krav på regeringen att införa månadsvis inbetalning av de anställdas skatter och att skattemyndigheten ska få göra oanmälda kontrollbesök. Kontrollsystemen är bra men inte tillräckliga. Vi är övertygade om att vi måste lösa ansvarsfrågan för att med kraft se en förändring.

I grunden handlar detta om två olika synsätt. Vi vill ha en arbetsmarknad byggd på kompetens, kvalitet, god arbetsmiljö och ordning och reda.

Det andra alternativet är en arbetsmarknad med lågutbildade arbetare, kortva­riga anställ­ningar, låga löner och företag som konkurrerar genom att inte följa lagar och avtal. De länder som valt den vägen har en arbetsmarknad som ingen är nöjd med. Det är detta frågan om huvudentreprenörs­ansvar handlar om.

Vi vet att vi har en majoritet av svenska folket och byggföretagen med oss. Nu är det bara Sveriges Byggindustrier som måste bestämma sig för hur framtiden ska se ut. Det borde inte vara några problem att enas om ett huvudentreprenörsansvar.

Relaterade artiklar

"Vill Byggnads hjälpa eller stjälpa byggbranschen?"

Två synsätt – eller ett?

Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads, Jonas Wallin, förbundsordförande Elektrikerna, Hans Öhlund, förbundsordförande Fastighets, Mikael Johansson, förbundsordförande Målarna och Janne Rudén, förbundsordförande Seko

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.