Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Regeringen vill lagstifta om entreprenörsansvar. Sveriges Byggindustrier har genomfört en enkät bland sina medlemmar där en klar majoritet är kritiska. Risken är att seriösa företag får betala notan för smitarna, menar Mats Åkerlind, förhandlingschef och Carina Utterström Mace, entreprenadjurist.

Publicerad: 7 december 2017, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill lagstifta om ett entreprenörsansvar. Det innebär att byggföretag som gör rätt för sig tvingas betala för oseriösa aktörer som lurar sina anställda på lön. Med enkla ord betyder det att om du äter på restaurang, får bordsgrannen betala för din måltid medan du själv slinker ut genom bakdörren. Varför vill regeringen göra det lagligt att ta springnota i byggbranschen?

Sveriges Byggindustrier har genomfört en enkätundersökning bland våra medlemsföretag om entreprenörsansvar för byggbranschen. Av 340 inkomna svar säger en klar majoritet, 79 procent, nej till ett entreprenörsansvar för byggbranschen. Dessutom anser 76 procent att entreprenörsansvar riskerar hota svensk företagsamhet och nyföretagande.

Om ingenting görs kommer lagstiftningen om entreprenörsansvar träda i kraft den 1 juni 2018. Lagstiftningen kommer omkullkasta principen om att en arbetsgivare endast är löneansvarig för sin egen personal. Detta är en främmande ansvarsmodell i svensk arbetsrätt.

Tydliga risker

Riskerna är tydliga. När det primära löneansvaret som en arbetsgivare har mot sina yrkesarbetare saknas finns en möjlighet för oseriösa aktörer att ducka från löneansvaret, medan de seriösa företagen som vill göra rätt för sig får betala för smitarna. En yrkesarbetare som inte får lön från sin arbetsgivare kan med detta förslag vända sig till ett annat byggföretag med sina löneanspråk. Är det så det ska fungera på den svenska arbetsmarknaden?

Lagen om entreprenörsansvar riskerar påverka ansvaret för personalen i byggföretagen, samtidigt som den rubbar ansvarsfördelningen i affärsrelationen mellan byggentreprenörer. Detta medför att byggföretagen kommer att få sämre och senare betalt. Byggföretagen kommer också belastas av en oförutsedd kostnad för någon annan arbetstagare och denna risk påverkar prisbildningen för det färdigställda byggprojektet. Kostnaden för nya byggprojekt lär därmed öka. Slutpriset kommer att landa på de som önskar köpa sin första bostad.

Regeringen försöker komma åt ett problem som inte finns. En direkt följd av ett entreprenörsansvar är att arbetsgivaransvaret omintetgörs. Redan idag finns lagregler, myndigheter och domstolar för den situationen att ett företag inte betalar lön till sina anställda.

Kollektivavtal hanterar frågorna

Sveriges Byggindustrier och vår motpart Byggnadsarbetareförbundet har redan tecknat ett kollektivavtal för att hantera frågor om entreprenörsansvar inom ramen för den svenska modellen. Det vore en betydande inskränkning av denna partsmodell, som regeringen säger sig vilja värna, om detta regleras genom lagstiftning istället för i kollektivavtalen.

Regeringen rör om i grytor som redan är färdiglagade. Svenska arbetsgivare och svenska yrkesarbetare kommer att drabbas hårt om lagförslaget om entreprenörsansvar går igenom. Därför tycker vi att förslaget bör slängas i papperskorgen. Svensk byggindustri mår bäst med eget ansvar.

Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier och Carina Utterström Mace, entreprenadjurist på Sveriges Byggindustrier

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.