Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag02.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vem ska bygga alla bostäder som behövs?

För att lyckas med utmaningen att bygga bostäder som kan efterfrågas av fler måste det till avgörande förändringar. Först då blir det möjligt att nå upp till det antal bostäder som behöver byggas, skriver Åsa Henninge, vd för Wästbygg Projektutveckling.

Publicerad: 22 Augusti 2018, 04:30


En stor andel av befolkningstillväxten i Sverige förväntas ske i de tre storstadslänen. För en bostadsutvecklare med möjlighet att utveckla och producera bostäder med ekonomisk genomförbarhet för bredare grupper av människor pekar det mesta på en god marknad under lång tid fram över.

Många av de åtgärder som behövs för en bredare bostadsproduktion ligger i händerna på staten och kommunerna. En ökad tillgång på mark är en förutsättning. Tillgänglig mark för bostadsproduktion är till stor del i kommunal ägo och kommunerna sitter dessutom på planmonopolet. Det gör att kommunerna givetvis har en nyckelroll i att tillse ett utbud av bostadsbyggrätter med hög grad av genomförbarhet.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Blandstadsambitionen går för långt

I dag är blandstaden ideal för stadsplanering och i många kommuner går blandstadsambitionen så långt att såväl den ekonomiska som sociala hållbarheten äventyras. Krav på lokaler i bottenplan leder till att de ekonomiska förutsättningarna för genomförande av bostadsprojektet i sin helhet försämras. Höga p-normer och dyra parkeringslösningar begränsar både var och vad som kan byggas. Lösningen ligger i mångt och mycket i byggherremedverkan i ett tidigt skede för en ökad förståelse för projektkalkylen samt flexiblare detaljplaner som håller över tid och klarar förändrade marknadsförutsättningar.

De stora aktörerna, såväl entreprenadbolag som förvaltande bolag, tenderar att banta sin bostadsutveckling och lägga projekt på is i sämre tider. För samhällsutvecklingen i stort är bostadsbyggrätter en allt för dyr lagervara. En avgift eller skatt för outnyttjade byggrätter och krav på att lämna tillbaka dessa efter viss tid är ett sätt att öka resursutnyttjandet och även utbudet och konkurrensen.

Behövs förändring av PBL

För att möjliggöra en bredare bostadsproduktion krävs också en korrekt prissättning på byggrätter där priset är ett resultat av betalningsviljan. En förändring av PBL behövs så att marken kan prissättas olika beroende på vilken typ av bostäder som ska byggas.

Även om vi har sett förändringar av PBL har regelverket inte riktigt hängt med samhällsutvecklingen. Fokus inom stadsplanering har under lång tid inriktats på hur vi ska bevara våra städer. Denna inriktning försvårar genomförande av nyproduktion. Bevarandekrav och skyddsbestämmelser minskar möjligheterna att bygga nytt i staden. Detaljplaneprocessen och möjligheter att överklaga ger långa genomförandetider och skapar stor osäkerhet. Länsstyrelsen blir ofta en bromskloss i byggprocessen.

Befolkningstillväxten kommer innebära en stor ansträngning för stadsplanering. Om vi inte kan ställa om vårt fokus finns risk för ökad segregation där dagens och morgondagens invånare får helt olika förutsättningar att skapa sig ett bra liv i staden. Än är våra städer långt ifrån färdigbyggda.

Åsa Henninge, vd för Wästbygg Projektutveckling.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.