Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag11.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vilket ansvar har CM-bolagen?

Allt fler byggbolag fungerar i dag som Construction Management (CM) bolag, som leder och organiserar byggprojekt. Detta får konsekvenser för ansvarsfördelningen i byggprocessen, skriver Claes Sahlin, chefsjurist på Stockholms Byggmästareförening. Bland annat kan det vara svårt för beställaren att veta vart reklamationen ska ställas under den tio år långa ansvarstiden.

Publicerad: 21 Maj 2013, 08:49


Kommer ni ihåg Åke Larson Byggare? Under 1980-talet slog tjänsteföretaget Åke Larson Byggare igenom som byggledningsföretag. Därefter har en stadig utveckling skett där alltfler företag börjar likna CM-bolag, Construction Management, vilka står för organisering och ledning av entreprenader. I dag har utvecklingen lett till problem och det aktualiserar bland annat frågan om vilket ansvar som CM-bolagen har inom byggprocessen.

En byggherre kan av olika skäl vara i behov av hjälp med byggledning. Behov kan exempelvis föreligga vid upphandling av många olika entreprenörer där beställarorganisationen inte har tillräckliga resurser för att själv samordna de olika entreprenörernas arbeten. Avsaknaden av flera tillräckligt stora aktörer på den lokala marknaden kan vara en orsak till att byggherren väljer att dela upp entreprenaden på flera utförare.

Om ett CM-bolag utses för att hålla i byggledningen så uppkommer två viktiga frågor: • Hur ser relationen ut mellan byggherren och CM-bolaget? • Hur ser relationen ut mellan byggherren och de av CM-bolaget upphandlade entreprenörerna?

Relationen mellan byggherren och CM-bolaget beror givetvis på omständigheterna i varje fall. Om byggherren har anlitat en annan konsult för projekteringen så kanske uppdraget för CM-bolaget endast blir att upphandla och samordna entreprenörer som ska utföra arbeten enligt tillhandhållna ritningar. I den delen rör det sig om en konsultupphandling, ofta med ABK 09 som standardavtal. Konsulten ska då genomföra uppdraget fackmässigt och med omsorg. Han ska helt enkelt ha kundens bästa för ögonen och får inte låta sig påverkas av obehöriga intressen. Ifall konsulten skulle brista i fullgörandet av uppdraget kan konsulten också bli skadeståndsskyldig.

Här spelar entreprenadformen en viktig roll, men också vilka villkor som har uppställts i avtalet. Om byggherren har upphandlat en konsult för projekteringen så kan CM-bolaget upphandla entreprenörerna på utförandeentreprenad med AB 04 som standardavtal. I denna roll kan CM-bolaget uppfattas såsom en motsvarighet till en generalentreprenör men med det undantaget att samtliga avtal tecknas direkt mellan byggherren och de olika entreprenörerna.

CM-bolagets uppdrag upphör vanligtvis efter slutbesiktningen av entreprenaden. Under den efterföljande ansvarstiden om tio år kan det vara svårt för beställaren att veta vart reklamationen ska ställas. Är det fråga om fel eller skada på grund av fel som beror på brister i projekteringen, brister i utförandet, materialfel eller brister i samordningen av entreprenaden, eller en kombination av dessa? Sådan oklarhet gör att många beställare har svårigheter att veta till vem reklamationen ska ställas och vilken reklamationsfrist. CM-bolaget har inte längre uppdraget, men kan trots det ha en stor del i ansvaret.

Eftersom ansvarsfrågorna hänger ihop med byggherrens instruktioner till CM-bolaget och vice versa så är det utomordentligt viktigt att det finns fungerande standardavtal. Det gäller inte minst avseende instruktioner om kvalitets- och miljöplaner som ska vara vägledande för CM-bolagen vid upphandlingar av entreprenörer och materialleverantörer. Frågor om samordning, hindersersättningar, entreprenadgränser och mottagningskontroller är viktiga delar som inte får falla mellan stolarna. Likaså byggherrens behov av att i samband med slutbesiktningen få ta del av drifts- och skötselanvisningar, något som ibland glöms bort i avtalen.

CM-bolagen behöver integreras inom byggsektorns avtalssystem. Det nu existerande avtalet för konsulter (ABK 09) skulle till exempel kunna kompletteras med ett tillägg, alternativt ett helt nytt avtal för CM-bolag. Vem som bör axla den arbetsuppgiften? CM-bolagen har en egen organisation men de säger sig sakna resurser för att driva frågan. Men det finns också andra alternativ.

Byggherrarna har som organisation på beställarsidan ett ansvar i den här delen; det gäller även för BKK som är den organisation som tar fram alla standardavtal i branschen. Även Svensk Byggtjänst borde vara intresserade av att ge ut ett särskilt byggledningsavtal med kommentarer.

Åke Larson Byggare gjorde i vart fall så att han mot en ersättning för rubbet tog ett totalt ansvar för att uppnå det av byggherren önskade resultatet. Åke Larson gick sedermera i konkurs men det är en annan historia.

Claes Sahlin, chefsjurist på  Stockholms BF

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.