Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

Nomi Melin Lundgren: ”Att preppa med måtta”

Pandemier och krigsutbrott har tagit svenskar i gemen och svenska byggföretag på sängen. Kanske kan det leda till en skjuts för det industriella byggandet, resonerar Byggindustrins redaktör Nomi Melin Lundgren.

Publicerad: 6 juli 2022, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nomi Melin Lundgren är redaktör på Byggindustrin. Foto: Stefan Jällheden


Ämnen i artikeln:

UkrainabyggkostnaderSCBbyggmaterialcorona

”Jag kanske ska bli en sån där prepper.” Orden är min mammas, uttalade i slutet av februari 2020 när rapporterna om de första coronafallen i Sverige blev kända. Vi pratade om vänner i Italien, där gatorna var tomma på folk och butikernas hyllor tömda på livsmedel. Människor gjorde sig redo för isolation. Vi skrattade lite åt att mamma funderade på att börja bunkra konserver vid tisdagarnas pensionärsrabatt på Hemköp. Livrätter som tonfisk på burk, makrill i tomatsås, bönor, knäckebröd. Det står man sig bra på, löd resonemanget.

Det lilla hemmanet i Roslagensskogen – Hemskogen – skulle vara en bra plats för att isolera sig, tänkte min prepper-mamma. Ensligt. Isolerat. Egen brunn. Tillräckligt med ved. Möjligheter att odla egna grönsaker. Och frihet att gå ut och lufta sig så mycket som man vill.

Stor påverkan

Lite mer än två år efter att mamma köpt upp sig på makrill i tomatsås promenerar jag med min väninna Lisa längs Årstaviken i Stockholm. Hon har precis varit och tagit ut 900 kronor i kontanter, för det kan vara bra att ha om Putin dirigerar IT-attacker som slår ut det svenska bankväsendet. Hon berättar att vattendunkarna är slut på ÖB. Och att man ska ha så mycket mat hemma så man klarar sig en vecka. Jag minns inte vad hon hade köpt. Bullens pilsnerkorv kanske. Tomatsoppa?

Precis som coronapandemin våren 2020 så tog Rysslands aggression oss på sängen. Snart efter krigsutbrottet var Myndigheten för samhällsvetenskap, MSB, plötsligt nedringd. Både coronapandemin och kriget i Ukraina har tydligt blottlagt brister i den svenska beredskapen. Byggare av skyddsrum fick plötsligt mycket att göra. Regeringen var snabb med att skjuta till mer resurser till försvaret. Regementen som lagts ner ska återuppstå. Det innebär en del jobb för bygg- och fastighetssektorn.

Läs även: Skyddsrumsexperten: ”Bara 5 procent av skyddsrummen håller måttet” 

Rysslands militära angrepp har fått stor påverkan på bygg- och fastighetsbranschen i Sverige. Vid sidan av höjda priser på el och drivmedel, som varenda industrigren (och vartenda hushåll) i Europa känner av, påverkas leveranskedjorna för byggmaterial. Ukraina är världens åttonde största producent och tredje största exportör av järn och stål. Ryssland är världens tredje största producent av nickel. Mycket av den plywood vi använder i byggandet importeras från Ryssland eller tillverkas av rysk björkråvara, ek för parkettgolv kommer till stor del från Ukraina. De aktörer som har sin materialförsörjning från Ryssland/Belarus och Ukraina nu måste hitta nya leveransvägar. Leveranstiderna ökar, efterfrågan ökar och därmed också priserna.

Statistiska Centralbyråns byggkostnadsindex för flerbostadshus i maj i år hade stigit med 12,2 procent jämfört med april 2021. Det är den största årliga ökningen sedan 1981.

Möjlig utveckling

I Grekland, som jag nyligen besökte, har kostnaderna för att bygga ökat med mellan 25 och 50 procent de senaste tre månaderna. Följden kan bli att planerade projekt läggs på is och att byggare och byggherrars marginal i pågående projekt äts upp helt. I Sverige är situationen likartad. Byggföretagen kan inte ens göra en prognos för branschens utveckling de kommande två åren. De har under våren vädjat till beställare och entreprenörer att gemensamt försöka nå smidiga uppgörelser när skenande materialpriser får kalkylerna att rämna som korthus. 

Läs även: Så tacklar du prischocken: 10 byggbolag om hur de jagar billigare byggmaterial

Ty för byggföretagen är det svårare att preppa, bunkra och lagra material. Men med ett mer industriellt byggande, med långsiktiga inköpsavtal och kontrakt, kanske det går att jämna ut topparna något – så måhända är det ännu en faktor som kan leda till att byggbranschen tar ännu ett steg mot en mer industriell process de närmaste åren. Den som lever får se, som mamma kanske skulle säga.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nomi Melin Lundgren

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Välj nyhetsbrev