BIM är rena barnleken

Allt jag behövde nu var en dator, och en tioårig unge som kunde visa hur den fungerar. Så lyder en replik av komikern Chevy Chase i 80-talsrullen ”Fletch Lives” som jag såg på nytt för inte så längesedan. 

Filmen har några år på nacken men känslan av att vara hopplöst efter i teknikutvecklingen är lika aktuell i dag. Inte minst i fråga om BIM, byggnadsinformationsmodellering. 

Som redaktör för omvärldsbevakning på Svensk Byggtjänst och programledare för samhällsbyggnadspodden Snåret kommer jag i kontakt med digitaliseringsfrågor dagligen. Men det spelar ingen roll. Jag vet fortfarande på tok för lite om BIM.

Vinnande koncept

Tack och lov är jag inte ensam, vilket bland annat visat sig genom en hel del frågor som lyssnare mejlat in till Snåret. Detta är också utgångspunkt i vårt senaste avsnitt.

Jag har tagit hjälp av några av landets främsta BIM-pedagoger för att få svar på allt jag själv och lyssnarna inte förstått i ämnet. Inga frågor har varit för dumma. Och jag känner mig faktiskt lite klokare nu efteråt.

Med i programmet är BIM Alliances vd Susanne Nelleman Ek och Nicholas Alvén, vd på Nikolai Development, med tidigare uppdrag på Boverket, ÅF och ESS i Lund. Vi möter även en nyfrälst BIM-fantast, Kjell Karlsson, projektledare på Byggstyrning. Enligt honom är den främsta nyckeln till framgång att faktiskt släppa in alla på BIM-arenan. Alldeles oavsett förkunskaper ska alla med.

Kjell Karlsson vet vad han talar om. Hans senaste projekt, kontors- och labbhuset Celsius i Uppsala, utsågs i slutet på förra året till världens främsta BIM-projekt på Buildingsmart Virtual Summit.

Det har inte funnits några pappersritningar för den aktuella fastigheten och alla inblandade har uteslutande arbetat i den digitala modellen. Lyrisk, är nog rätta ordet för att beskriva Kjell Karlsson när han berättar om hur detta utvecklades.

Det har inte funnits några pappersritningar för den aktuella fastigheten och alla inblandade har uteslutande arbetat i den digitala modellen. Lyrisk, är nog rätta ordet för att beskriva Kjell Karlsson när han berättar om hur detta utvecklades.

Barnslig nyfikenhet

Oro byttes ganska snabbt mot entusiasm. Inte minst eftersom den administrativa bördan blev så mycket lättare med arbetssättet, vilket stod i total motsatts till många av de farhågor som funnits inför start. Alla var med på tåget. Alla vågade prova. Som Kjell Karlsson sammanfattar det: ”Det blev så jäkla bra!”

De blir fler och fler, de där solskenshistorierna om BIM. Tänk om 2021 kan bli året då det lossnar på riktigt och de digitala modellerna visar vägen till en så efterlängtad produktivitetsökning. I så fall är det inte en dag för tidigt.

En av slutsatserna är att det finns en förbättringspotential motsvarande 65 miljarder kronor årligen. Men då är också digitalisering en förutsättning.

Härom veckan publicerade Svensk Byggtjänst en rapport som visar hur bristande kommunikation i produktion och förvaltning påverkar svensk byggsektor. En av slutsatserna är att det finns en förbättringspotential motsvarande 65 miljarder kronor årligen. Men då är också digitalisering en förutsättning.

Vi är alla barn i början. I fråga om BIM och liknande teknikutveckling är det däremot lätt att känna sig gammal och på efterkälken, precis på det där sättet som Chevy Chase formulerade det med datorer och tioåringar. 

För egen del hjälpte dock frågestunden i Snåret. Kanske är det helt enkelt så att vi lättast når BIM-mognad med hjälp av barnslig nyfikenhet, genom att våga testa, misslyckas och prova igen – och våga ställa dumma frågor. 

Viktor Ginner