Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.

Publicerad: 8 Februari 2018, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Kommer dyrare byggen att öka bostadsbyggandet? Ja, om vi kan vända på ekonomins tumregel om relation mellan pris och efterfrågan. Det borde då belönas med nästa års ekonomipris.

Allt fler rekommenderar ”återinförd fastighetsskatt”. Expressens ledarsida driver kampanj för detta. Senast i samlingen är SNS:s Konjunkturrådsrapport ”Kapitalbeskattningens förutsättningar”.

Men fastighetsskatten har aldrig avskaffats, bara delvis kommunaliserats och fått ett tak, mot Anders Borgs vilda protester.

Problemet med den gamla fastighetsskatten ligger i den svenska geografin. Politikerna har förgäves försökt rätta till den. Fastighetsvärdena kommer aldrig att utvecklas helt lika i säg Nikkaluokta och Torekov. En generell fastighetsskatt baserad på marknadsvärden kommer att ge extrem spridning i skatteuttag på tekniskt och storleksmässigt likvärdiga hus. Vidare blir skatten oförutsebar. Med dessa förutsättningar blir det omöjligt att konstruera en invändningsfri fastighetsskatt.

De boende är statsnyttans fångar

Ett vanligt argument för fastighetsskatt är att husen inte flyttar; de skattskyldiga som bor kvar kan inte komma undan. Från den renodlade statsnyttans synpunkt blir det rationellt, för de boende är argumentet rent cyniskt. De boende ska inte vara människor fria att bo i eget hus, utan statsnyttans fångar.

Huvudtanken i SNS-rapporten är skatteväxling, från arbete till kapital. Premissen för resonemanget är att fastighetsskatten är en skatt på kapital. Problemet är bara att detta inte stämmer med verkligheten. Det enda fastighetskapital som genererar avkastning är hyreshus, samt en och annan andrahandsuthyrd bostadsrätt – som redan är beskattad. Fastighetsskatten för småhus och bostadsrätter betalas helt ur arbetsinkomsten. Att SNS-ekonomerna inte lyckats räkna ut detta drar ned trovärdigheten för hela rapporten.

Fixeringen vid fastighetsskatten leder fel. Det avgörande är den totala skatten på bostäder. Småhusen belastas nu av sju skatter. Den analys av den totala bostadsbeskattningen jag gjorde för Sveriges Byggindustrier visar att energiskatten på bostäderna i pengar motsvarade 96 procent av den gamla fastighetsskatten.

SNS-rapporten vil slopa stämpelskatt och skatt på inteckningar. Utmärkt. Men varför inte före resonemanget helt ut och slopa reavinstskatten, så att vi äntligen kan få rörlighet på bostadsmarknaden?

Nils-Eric Sandberg

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.