Digitalt språk i nya funktionskrav

Det är många som pratar om digitalisering nu. 2017 dyker ordet plötsligt upp medialt i olika sammanhang som om det vore ett modeord. Man kan tycka det är lite märkligt att begreppet först nu börjar användas så flitigt, då vi har använt datorer sedan länge. För mig och Svensk Byggtjänst som i många år arbetat med klassificering och gemensamma termer och begrepp, så undrar jag om alla är eniga av definitionen av begreppet digitalisering. Ordet härstammar ursprungligen från latinets digitus som betyder finger. Eftersom människor i alla tider räknat på fingrarna så blev det senare synonymt med tal och blev digit i engelskan (senare binärt, det vill säga ettor och nollor). Begreppet digitalisering betydde först ”omvandla till siffor” men tycks nu kunna syfta på nästan allt som har med datorer att göra.

Med datorernas intåg i byggbranschen för cirka 30 år sedan så ersatte vi penna och papper med digitala hjälpmedel. Fram till nu har vi digitaliserat de traditionella dokumenten i byggprocessen till exempel bygghandlingar (dokumenten har blivit digitala i till exempel PDF-format). Vi använder ny teknik för att producera gårdagens handlingar med exakt samma innehåll.

Fortfarande använder vi ”handlingsskeden” för att indela projekteringsprocessen i till exempel systemhandlingsskede, bygghandlingsskede och så vidare.

Frågan är om vi blivit så speciellt digitala bara för att pappret nu blivit en digital fil? Enligt min mening är det egentligen först nu när vi börjar digitalisera själva innehållet i våra dokument på ett strukturerat sätt, som branschen tar ett jättekliv utvecklingsmässigt.

Byggprojekt utan ritningar

Informationsleveranser ersätter ritningsleveranser från modeller med informationsobjekt (BIM). I vårt grannland Norge betraktas ritningar vara ”grafiska rapporter” och i Sverige börjar vi se byggprojekt utan ritningar till exempel nya Slussen. Detta innebär en stor förändring i hela synen på vad en ritning är, inte minst som juridisk handling. Entreprenadjuridiken och våra standardavtal hänger inte riktigt med i denna förändring.

På sikt påverkas även andra typiska dokument som vi hanterar i samhällsbyggnadsprocessen, till exempel tekniska beskrivningar, mängdförteckningar med mera som också i framtiden kommer vara ”rapporter” från en integrerad informationsmodell. Branschen är nu inne i ett ”paradigmskifte” och kanske är det därför helt rätt att säga att vi först nu 2017 påbörjar digitaliseringen av samhällsbyggnadssektorn.

I denna nya digitala omvärld utan dokument krävs ett gemensamt digitalt språk så att både människor och datorer kan kommunicera med varandra. Detta nya språk inom byggsektorn är sedan ett år tillbaka färdigt och heter Coclass. Nu tar Svensk Byggtjänst nästa steg och påbörjar arbetet med ”AMA Funktion”. En helt ny AMA utgåva med fokus på funktions- och totalentreprenader. Istället för att fokusera på lösningar så fokuserar vi på kraven. AMA Funktion kommer att vara baserat på Coclass och med ett ”BIM-mindset” det vill säga att kraven utformas som egenskaper knutna till informationsobjekt (Coclass-koder).

Så var beredd! Efter årsskiftet startar det konkreta utvecklingsarbetet med nya AMA Funktion baserat på Coclass.

Jan-Olof Edgar, Chef AMA,  Svensk Byggtjänst.