Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Får vi låna till huset?"

Utan lån kan vanligt folk inte köpa egen bostad, skriver Nils-Erik Sandberg.

Publicerad: 15 December 2014, 09:24

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Riksbanken, Finansinspektionen och den nya regeringen oroar sig för att människor lånar i banken för att köpa egen bostad. Frågan är vad de oroade tänker, och, i så fall, hur mycket.

Den nye finansmarknadsministern Bolund, miljöpartiet, utbildad inte i det besvärliga ämnet ekonomi utan i biologi, skriver i Dagens industri 28/11 om sin oro för hushållens skulder.

I början av 1990-talet fick vi extrema realräntor och prisfall på bostäder. Men då hade vi fast växelkurs, nu har vi flytande. Med fast växelkurs tar vi upp kostnadsskillnader mot utlandet i sysselsättning och produktion. Med flytande växelkurs tar vi upp skillnaderna i växelkursen, utan att tvingas tappa produktion, sysselsättning och investeringar. Riksbankschefer som Per Åsbrink och Bengt Dennis hade lärt sig att flytande växelkurs är fel.

Utan lån kan vanligt folk inte köpa egen bostad. Det avgörande är inte lånen som andel av husens marknadsvärde, utan lånekostnaderna som andel av disponibel inkomst. Och det problemet minskar om inkomsterna ökar. Men den nye finansmarknadsministern tillhör det regeringsparti som vill stoppa tillväxten, och därmed hindra att hushållen får ökade inkomster.

En ekonom på Finansinspektionen, Andreas Vedung, har i en artikel i Nationalekonomiska föreningens tidskrift Ekonomisk debatt (2013:1) analyserat kravet på nedamortering av lånen till en viss andel av marknadsvärdet. Han pekar på problemet att fastställa detta värde, eftersom det ständigt förändras. ”Att fastställa marknadsvärden kontinuerligt för alla småhus och bostadsrätter är sannolikt inte möjligt.”  Vidare: olika hushåll har olika preferenser för sparande och utgifter. Med ett amorteringskrav griper staten in i deras livsplaner.

Jag kan se två grundorsaker till de stigande lånen. Först: de beror på den tilltagande bostadsbristen.

Sedan: Vi har ett extremt lågt privat sparande i Sverige, som logisk följd av de höga marginalskatterna. Och de vill den nya regeringen höja ytterligare – vilket bör leda till att hushållen tvingas låna mer. Här ett ekonomiskt samband som kanske inte klart framgår av kurserna i biologi.

Förmöget folk – några promille av invånarna – kan betala sin bostad kontant. Tillstånd att låna, och ränteavdrag, ger även hushåll med måttliga inkomster tillgång till kreditmarknaden. Höga amorteringskrav och slopade ränteavdrag stänger dörren för dem.

Nils-Eric Sandberg

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.