Fjärilar – varken krångliga eller dyra

Min faster hade en fantastisk trädgård. Hennes man var sjökapten, seglade över de sju haven och plockade med sig fröer och sticklingar från världens alla hörn. Dessa drevs upp och planterades i passande lägen. Trädgården prunkade av blommor, träd och buskar i alla de färger. Doftprakten var överväldigande.
I trädgården fanns också en syrenberså. Där brukade min faster sitta och dricka kaffe. Och där satt jag ofta som sommarbarn i skydd för hettan när det var varmt, i lä för vinden när det blåste med ett glas hemkokt jordgubbssaft i knäet.

Jag kom att tänka på den där syrenbersån och den lummiga trädgården när jag tog del av Malmö Stads ljuvliga broschyr ”Att gynna dagfjärilar i Malmö – en kort handledning”. För vart tog syrenbersåerna vägen? Och varifrån kom alla dessa sterila maskinskötselanpassade grönytor?
Sedan en tid är jag involverad i ett byggprojekt i Malmö. Ett tidigare sjukhusområde ska utvecklas till bostadskvarter. Gamla byggnader från 1930-talet ska med varlig hand omvandlas till bostäder. Nya bostadshus ska uppföras. Samtidigt ska så mycket som möjligt av den vackra, men känsliga parkmiljön bevaras.

En utmaning är att ta hand om dagvattnet. En annan är att kombinera detta med smarta grönblå lösningar. Och det är just där ekosystemtjänsterna och miljöförvaltningens fjärilspraktika kommer in. I broschyren ges handfasta förslag på hur man kan göra för att skapa omgivningar där olika fjärilar trivs.  
Hårdgjorda ytor må vara praktiska. Men ur ekologisk och biologisk synpunkt är de en styggelse. Många byggherrar värjer sig dock; tror att det blir krångligt och dyrt att tänka i ekosystem.
Det blir det inte.

Fjärilsrestauranger

Ett sätt är att anlägga fjärilsrestauranger, det vill säga efterskapa de livsmiljöer som dagfjärilar trivs i. Fjärilar lägger ägg. Ur äggen kläcks larver som behöver mat. Ur larverna föds fjärilar som behöver nektar.
Nässlor, tistlar och gräs är mumma för en liten larv – så låt nässlorna blomma! Sälg ger mat tidigt på våren. Kryddväxter, lavendel, käringtand och gullvivor ger nektar till en fjärilkoloni. Björk ger sav och gamla träd skydd för äggläggning och övervintring.

I det område jag är med och utvecklar är vi gynnade. Här finns dammar, skogspartier, alléer liksom en gammal äppelträdodling. En del kommer att försvinna när vi bygger. Men mycket kan med viss eftertanke bevaras eller återställas. Annat kan kompletteras och förstärkas.
Även om det numera är populärt med insektshotell och fladdermusholkar, är det fina i kråksången att om man riktar in sig på att skapa goda villkor för just dagfjärilarna får man allt annat på köpet: Insekter och pollinatörer, småfåglar och vilt.

Så jag tänker att en dag, några år framåt, kommer det att sitta en flicka mot en fond av syrener och doftande lavendel, omgiven av fjärilar. Hon vänder ansiktet mot solen. Och hon har ett glas jordgubbssaft i knäet.

Pernilla Ström