Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Framtiden finns i städerna"

Byggbranschen har anledning att vara optimistisk i en stökig värld, tycker Torun Nilsson.

Publicerad: 5 Februari 2016, 09:43


Ämnen i artikeln:

stadglesbygd

Snabb teknisk omvandling och ändå dålig tillväxt. Bättre informationsteknik men ändå diktatorer som får stora skaror att migrera. Världen är under ombyggnad och det är stökigt.

Men i byggbranschen har man anledning att vara optimistisk. Naven i förvandlingen är de stora städerna. När de ska fyllas på och anpassas lär det bli fortsatt stor efterfrågan på dem som kan bygga kreativt och kunnigt.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Svunnen är tiden när smogen hängde lika tung över London och Tokyo som över Beijing i dag och människor längtade ut på landet. Trångbodda städer har redan i många år framstått som energisnåla och effektiva, en tillgång när koldioxidutsläppen ska tacklas och materialåtgången minskas.

Staden är svaret på en rad frågor

På senare tid har det blivit tydligt att staden är svaret även på en rad andra frågor, inte minst dem som handlar om ökad polarisering mellan människor, infödda och nyanlända, hög- och lågutbildade, till och med mellan kvinnor och män.

Det är i metropolerna som de nya jobben kommer att skapas lättast när tillverkningen automatiseras och människor övergår till att jobba med service- och kunskap. Många personliga jobb, som massage och omsorg, kan bara levereras från person till person och i realtid. För jobb av den sorten krävs stort kunderunderlag på nära håll, det vill säga tät, urban miljö.

Andra tjänster, som rådgivning och undervisning kan visserligen levereras digitalt men för att kunderna ska bli riktigt nöjda krävs även fysisk kontakt. Det vet konsulter, läkare, lärare och alla andra kunskaps­arbetare. Komplicerade jobb vinner på att utföras i grupp och i fysisk samvaro eftersom människors behov och signalsystem är betydligt mer mångfacetterade än vad teknikerna förstår eller vill ge sken av.

I staden kommer kunskapsarbetarna och servicepersonalen att fortsätta att samsas i ett alltmer finmaskigt nät av arbetsbyten, specialisering, ömsesidigt beroende och respekt.

Livspusslet blir lättare

Förutsatt att nyanlända släpps in på arbetsmarknaden erbjuder därför stadsmiljön också de bästa möjligheterna till integration. För många nyanlända med låg utbildning eller dåliga språkkunskaper är enkla servicejobb det första sättet att försörja sig, lära sig språket och få en roll i ett främmande samhälle.

För högutbildade invandrare innebär stora kontaktytor möjligheter att slå mynt av specialistkunskaper. Problemen med de ghettoartade invandrarmiljöer som många förknippar med storstäder hänger för det mesta ihop med brist på jobb och bostäder, inte med staden i sig.

Till och med livspusslet är lättare att lösa i storstäder. Mångfalden på en urban arbetsmarknad innebär att möjligheterna att jobba deltid och som projektanställd är mycket större. Vem vet, kanske flexibiliteten i storstaden till och med får fler pappor att våga välja deltid och kvinnorna mer intresserade av att skaffa barn.

För till sist är kanske utplanande befolkningstillväxt den största omställningen som väntar världen. Men inte heller där behöver byggare oroa sig. Om allt går bra lär de få fullt upp med våra nya och tätare sätt att leva på.

Torun Nilsson

Ämnen i artikeln:

stadglesbygd

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.