Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Fröjd att se mångfaldig kapitalism

Hur skapar man nya kapitalister?

Publicerad: 13 April 2017, 04:00


Juridiska personer har drag gemensamma med de fysiska. Precis som människor tycks de må bra av långvariga och nära relationer, av att veta att någon kommer att ställa krav men också bry sig om dem när de har bekymmer eller är impopulära – i dag, om ett år och om tio.

Länge har vi inte brytt oss om det i Sverige. Först var det socialdemokraterna som tycks ha sett företag som objektiva väsen att jobba på vars ägare tålde nästan vilka skatter som helst. Sedan, när gränserna öppnades, fylldes ägarvakuumet av stränga och kärlekslösa fondkapitalister. Kreativitet och uthållighet kom på undantag.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Skadan har verkat irreparabel, för hur skapar man i hast nya kapitalister?

Därför är det en fröjd att denna vår se hur svensk kapitalism åter börjat bli mer mångfaldig. Faktiskt började det redan på 1980-talet. Då lades grunden för en handfull nya svenska kapitalister, ekonomiskt eller mentalt; Fredrik Lundberg, Gustaf Douglas, Melker Schörling med flera.

25 år efter finanskrisen 1992 befäster flera av dessa nu sina positioner med generationsväxlingar. Döttrar och söner får uppdraget att vårda företagen de hört talas om sedan barnsben.

Svensk kapitalism frodas

Men det har inte stannat där. En titt på Veckans Affärers fjolårslista över svenska miljardärer räcker för att inse att svensk kapitalism håller på att bli riktigt frodig.

Visserligen är fortfarande det moderna Sveriges främsta entreprenörer, Kamprad, H&M-Persson och Rausing, i en klass för sig på den 178 personer långa listan. Kamprad uppskattas ensam vara god för 655 av listans totalsumma på 2 076 miljarder! Bara 16 på listan har 20 miljarder eller mer, 70 har mindre än två.

Många rejält rika alltså, men ännu inte så många mäktiga. Men orsakerna till att de blivit rika visar visar hur snabbt utvecklingen kan gå. Hittills är det framförallt den låga räntan och billig produktion som drivit på. Påfallande många på listan är handlare, fastighetsägare och finansmän.

Men så finns där också gänget med nya techentreprenörer bakom uppfinningar som Minecraft, Skype och Spotify liksom en del mer traditionella teknikföretag. De lär snabbt bli fler samtidigt som till exempel H&M-vd:n Karl-Johan Persson visar hur allt vävs ihop när arvingen satsar på digitalisering både i H&M och, som många andra på listan, via techinvesteringar i sin privata portfölj.

Allra bäst vore förstås om hans pappa Stefan, Kamprad och Rausing till sist kunde få några konkurrenter i toppen av listan, några som inte säljer för att ”casha hem” utan orkar bry sig om sina bolag så länge och omsorgsfullt att de växer sig riktigt stora. Det är först när plantorna är större som det växer så det knakar.

De senaste årens utveckling visar att det finns hopp, även om räntan skulle gå upp. Många av kapitalisterna är visserligen nya och små, men till skillnad från fondförvaltare har de blivit rika på att bygga företag. De vet att det krävs både tålamod och kärlek. Det bästa sättet att förvalta sina pengar är att växa vidare i stället för att hela tiden sätta nya frön.

Torun Nilsson

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.