Grattis Sverige: Miljonprogrammet får miljardsatsningen!

Först blev jag sur. När jag läste statsbudgeten att den största satsningen inom hållbarhet, miljö och klimat är att i grunden renovera miljonprogrammet. Jag är nämligen jämnårig med miljonprogrammet, är inte det minsta sliten och har inte ens närmat mig mina bästa år. 

Men sen hörde jag hur min tonårsdotter och hennes kompisar pratar om oss sjuttiotalister. Som urgamla föredettingar. Då fattade jag att det kan vara dags för en totalöversyn. Av mig och av miljonprogrammet. Och då kunde jag glädjas åt att miljonprogrammet får miljardsatsningen. 

För att renovera och energieffektivisera miljonprogrammet anslår regeringen i budgetpropositionen 900 miljoner kronor, året därpå mer än tredubblas det till 2,4 miljarder kronor och 2023 finns en miljard kronor avsatta. Formellt är det fortfarande bara ett förslag som riksdagen ska anta strax före årsskiftet, men medan debattens vågor gick höga kring många andra av regeringens förslag så verkar alla överens om att detta ska göras. 

Läs även: Här är budgetens vinnare inom bygg

Äntligen, verkar vara mångas reaktion på storsatsningen. Äntligen får hundratusentals boende i lägenheter med eftersatt underhåll en bättre livssituation. Äntligen tar bostadssektorn ett stort, gemensamt kliv in i den mer klimatsmarta framtiden. Äntligen får fastighets- och byggbranschen en tydlig roll i att uppfylla klimatlagen som tagits fram gemensamt av sju av riksdagens åtta partier och där tempot måste öka för att målen ska nås.

Femtioårskrisen, som närmar sig både för mig och för stora delar av miljonprogrammet, är en unik chans att unna sig saker som förgyller livet. För att förenkla för omvärlden tänker jag att vi kan ha gemensam önskelista, och att den kan bestå av en enda sak: Solceller. 

Dags för en föryngringskur

För mig som privatperson ersätts bidraget med ett skatteavdrag – lika bra det eftersom kön till bidraget är så väldigt lång. Kommuner och företag får 10 procent skatteavdrag: inte jättemycket men samtidigt är ju solcellerna billiga nu. Och för lite större fastigheter eller bostadsrättsföreningar är det intressant att maxeffekten solceller man får ha utan att elen beskattas fördubblas till 500 kW, det blir en rejält minskad elräkning! Dessutom framtidssäkras byggnaden: 2022 kommer klimatdeklarationen för fastigheter och regeringen har redan aviserat att klimatvärdena i ett nästa läge kommer att påverka beskattningen. Ett slags bonus malus för fastigheter med pengar att spara för den som låter huset få en del av sin kraft från ovan.

Läs även: Renovering bättre än att riva och bygga nytt

Femtioårskalas är också att titta tillbaka och återuppleva höjdpunkter man varit med om. Kanske skriva om historien litegrann, släta över sådant som inte varit så lyckat och betona det som verkligen gått bra. För miljonprogrammet blir det en historia om hur det moderniserat Sverige, gett plats för fler. Kanske lyfta fram att det inte alls bara är höga höghus alltihop, kanske tona ner de sociala utmaningarna där miljonprogrammet inte alltid varit en del av lösningen, och definitivt lyfta fram hur en ny vår randas, med en rejäl föryngringskur.

Femtioårskalas är också att titta tillbaka och återuppleva höjdpunkter man varit med om.

Att bli äldre är också att bli allt mer kritisk till detta ensidiga fokus på att allt måste vara nytt. Det kommer yngre och smartare, det kommer passivhus och LEED Platinum-certifierade trähus. Men ska vi klara de utmaningar vi står inför, med ökad hållbarhet, cirkularitet och minskad klimatpåverkan, då måste vi få med oss femtioåringarna. Vi är många, vi har varit bortglömda, nu har vi blivit sedda. Äntligen.

Mattias Goldmann, hållbarhetschef för Sweco och snart 50