Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Hela havet stormar"

Nils-Eric Sandberg om bostadspriser och skattesymmetri.

Publicerad: 10 December 2015, 09:15

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

bostadsutvecklingbopriser

Vi bygger för lite – kanske hälften av vad som är nödvändigt för att arbetsmarknaden ska fungera, ungdomar kunna flytta hemifrån, de många flyktingarna få chans till egen bostad. Den nödvändiga ekonomiska tillväxten förutsätter fler bostäder så att arbetskraften kan flytta till orter som expanderar.

Att köpa en egen bostad innebär en stor och långsiktig investering som binder inkomster för kanske två–tre decennier framåt. Sådana investeringar förutsätter att hushållen får stabila regler så att kostnaderna någorlunda kan förutses.

”Vill bidra med påminnelser”

Men de som säg de senaste tio åren köpt en bostad, eller som nu planerar att köpa, måste bereda sig för en tid av ekonomiskt hela havet stormar. Riksbanken oroas över att bostadspriserna har stigit och vill därför ha lag om amortering, skuldkvottak och slopade ränteavdrag. En myndighet med den besynnerliga titeln Ekonomistyrningsverket vill ha kraftigt höjd fastighetsskatt. Flera ekonomer, märkligt nog även förre finansministern Bo Lundgren, stämmer in.

Jag vill bidra till debatten med ett par påminnelser.

Den gamla småhusbeskattningen infördes 1913. Den byggde på företagsbeskattningens grundprincip: all intäkt var skattepliktig, alla kostnader för intäkten var avdragsgilla. Den implicita inkomsten av huset – grundad på det lokala hyresvärdet – träffades av samma skattesats som bland annat räntorna drogs av mot. Skattesystemet tillämpade alltså den princip om symmetri mellan intäkt och kostnad som ger både rättvisa och logik i beskattningen.

Symmetrin försvinner

Om ränteavdragen slopas bryts kapitalinkomstbeskattningen sönder. Symmetrin försvinner.

1991 fick vi genom skatteomläggningen en kraftig höjning av skatten på byggande och boende: full moms, höjd fastighetsskatt, sänkta ränteavdrag, höjda energiskatter. Hyran för en trea i allmännyttan steg med 23 procent, enligt gamla bostadsdepartementets beräkning. På tre år föll bostadsbyggandet med 82 procent, mätt i antalet bostäder. En del av förklaringen låg i att realräntorna steg. Men skattechocken spelade sannolikt också in.

Alla oroas av att bostadspriserna har stigit. Men detta är en följd av att utbudet inte följt efterfrågan. Och vi kan inte öka utbudet genom att bromsa efterfrågan.

Prisbildningen är ekonomins viktigaste informationssystem. Det allvarliga är inte att priserna stiger utan att Riksbankens direktion inte tycks förstå innebörden.

Nils-Eric Sandberg

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

bostadsutvecklingbopriser

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.