"Hur kan begreppet social hållbarhet återupprättas?"

Begreppet social hållbarhet används numera flitigt i så gott som vartenda stadsutvecklingsprojekt. Men vad står det för?

I senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret går programledaren Emma Jonsteg till botten med denna fråga, tillsammans med professor Göran Cars, KTH, Victoria Percovich Gutierrez, White Arkitekter och Ann Legeby, Sweco Architects/KTH.

Alla är de överens om att begreppet social hållbarhet måste återupprättas.

Göran Cars menar att det har blivit ”ett missbrukat och urvattnat begrepp”. Han anser att det är kommunernas ansvar att ge social hållbarhet en konkret innebörd och verka för att omsätta det i handling.

Ann Legeby tycker att ansvarsfrågan är större än så: ”Vi forskare har också ett stort ansvar – att peka på och analysera de förhållanden som finns. Och att förmedla till stadsplanerarna hur de kan skapa offentliga platser där olika samhällsklasser möts och integreras.”

På fotot från vänster: Göran Cars, KTH, Victoria Percovich Gutierrez, White Arkitekter, Emma Jonsteg, programledare, och Ann Legeby, Sweco Architects/KTH. Foto: Susanne Kronholm

Att luddiga eller bristfälliga projekt inom social hållbarhet skulle bero på att kommunerna har tuffa budgetar att förhålla sig till, är ett resonemang som Victoria Percovich Gutierrez sågar totalt:

”Att det inte finns pengar är bara skitsnack! Kommunerna räknar på fel sätt och alldeles för kortsiktigt. Sverige är ett U-land när det kommer till finansieringsfrågor!”

De medverkande i programmet landar i att social hållbarhet inte är någon fast mall som kan appliceras på vitt skilda projekt – de sociala insatserna måste definieras i varje enskilt fall.

Victoria Percovich Gutierrez uttryckte det så här: ”Man kommer in med olika utgångspunkter i ett projekt och har olika uppfattning om vad social hållbarhet är. Därför är det viktigt att komma överens innan man sätter igång – vad är socialt hållbart i detta specifika sammanhang?

Foto: Naima Callenberg

Men hur ska man komma fram till svaret på denna initiala fråga, innan man drar igång med planering och konkreta insatser? Kanske kan man rent av hämta inspiration och en bas i FN:s dokument?

Hållbarhetsbegreppet, med de tre aspekterna miljö-ekonomi-socialt, slog igenom med den så kallade Brundtland-rapporten från FN 1987. Här uttrycks att social hållbarhet handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls.

Och läser man i första artikeln i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter så står det att kärnpunkten i just mänskliga rättigheter är ”att handla mot varandra i en anda av gemenskap”.

Kanske det ändå kan vara en utgångspunkt för social hållbarhet – hur olika förutsättningarna än är – att vi ska försöka skapa en miljö där vi mer handlar i en anda av gemenskap.

Erik Kalmaru