Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag07.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Hur kan vi bygga mer?"

En dynamisk ekonomi kräver hyresrätter, skriver Nils-Eric Sandberg.

Publicerad: 13 November 2015, 09:01


Ämnen i artikeln:

bostadsutvecklinghyresrätter

Hur ska vi eliminera bostadsbristen?

Genom att bygga fler bostäder, säger bostadsminister Kaplan. Det är alldeles riktigt. Kaplan verkar ha helt förstått problemet: Bostadsbristen beror på att vi har för lite bostäder, och att vi bygger för lite. Denna förvånansvärda insikt är en god början.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Bara några detaljer återstår.

En tänkbar ansats för bostadsministern vore att göra en systematisk analys av hindren för ett ökat byggande. Boverket anser att vi behöver bygga en halv miljon nya bostäder de närmaste åren. Det skulle innebära en ökning av det årliga byggandet med 150 procent.

Inte klarat sedan miljonprogrammet

100 000 nya bostäder per år har vi inte klarat av sedan miljonprogrammet på slutet av 1970-talet. Då subventionerades byggandet våldsamt. 75 procent av räntekostnaden och 65 procent av totala hyreskostnaden betalades över statsbudgeten. Detta kostade 30–40 miljarder kronor per år.

En återgång skulle få intressanta effekter på kostnaderna. Vilka företag behöver bygga billigt om staten betalar 65 procent av kostnaderna?

34 procent av kostnaden för en nybyggd lägenhet utgörs nu av skatter och avgifter – det vill säga offentliga pålagor. En första utväg vore att reducera dem. Sedan 1991 har vi full moms på byggande, 25 procent. Byggmomsen är en skatt på investeringar. Och ekonomisk teori säger att om en regering vill pressa ned tillväxt och byggande ska den beskatta investeringar.

Kan någon i regeringen dra någon vettig slutsats av detta? Jag kan bidra med en lärobok i matematisk logik, om det kan hjälpa.

”Hyran är reglerad”

En dynamisk ekonomi där människor flyttar omkring på jakt efter jobb behöver en spotmarknad av bostäder – det vill säga bostäder som är tillgängliga snabbt utan kapitalinsats. Alltså hyresrätter. Men fastighetsföretagen har svårt att tjäna pengar på att bygga hyresrätter eftersom hyran är reglerad. I en del fall har vi så kallade presumtionshyror. Men de ska snart omförhandlas.

Förr, när inflationen höjde löner, priser och hyror med cirka 10 procent per år kunde fastighetsföretagen ta en initial förlust och räkna med att inflationen snart höjde hyrorna. Men nu är inflationens barmhärtiga skuldavskrivning helt borta. Lönsamhet i hyreshusbyggandet förutsätter att hyresregleringen slopas helt, åtminstone i nyproduktionen.

Riksbanken vill ha amorteringskrav och slopade ränteavdrag. Kaplan borde skriva brev till Stefan Ingves och fråga varför Riksbanken ser som sin uppgift att knäcka bostadsbyggandet.

Nils-Eric Sandberg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.