Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Hur lite kan vi digitalisera?

Möjligheter och hot när utvecklingen går rasande snabbt.

Publicerad: 15 Mars 2018, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Hur mycket kan vi egentligen digitalisera? Det är nog en fråga som alla ställt sig när utvecklingen går rasande snabbt och när AI och robotisering plötsligt inte är science fiction utan realiteter här och nu, med både möjligheter och hot. Frågan är svår men sannolikt är det mycket mer än vi kan ana. Men det är också intressant att vända på frågan: Hur lite kan vi egentligen digitalisera?

Frågan handlar helt enkelt om vad vi kan acceptera som lägsta nivå i någon del av en kedja, och som då också sätter ribban för den övriga processen. Ett exempel är släktingen som fortsatte gå till posten och betala räkningar så länge det var möjligt, trots att det kostade uppåt 50 kronor per avi. Vi kanske också känner igen personen som fortsätter köra med papperskalender, vilket försvårar gemensamma kalendrar och bokningar för andra. Eller den kommunala handläggaren vi pratade med för en tid sedan som menade att vi inte kan digitalisera hela plan- och bygglovsprocessen, vi måste alltid kunna ta emot en skiss på ett papper, av demokratiskäl.

Blir bromsklossar

Exemplen kan tyckas främst drabba personerna själva, men de utgör ändå i viss mening bromsklossar i systemet. Måste en kommun verkligen kunna ta emot en skiss på en servett? Måste bygghandlingar i ett kontrakt utgöras av platta 2D-ritningar och textdokument? Måste alltid regelverken utgå och anpassas utifrån lägsta möjliga nivån. Vi menar att vi tvärtom borde lyfta nivån och börja ställa krav så snart ny teknik och arbetssätt är etablerade. Det påskyndar utvecklingen och hjälper även fram dem som är senare till förändring. Det gäller förstås både offentlig och privat sektor. Ett mycket positivt exempel är den proposition som regeringen nyss lade fram och som syftar till att peka på en enhetlig digital standard för grundkartor och detaljplaner och där Lantmäteriet och Boverket får föreskriftsrätter, vilket innebär att alla kommuner kommer använda samma digitala standard och där nivån lyfts rejält, till gagn för både byggprocessens aktörer och för skattebetalarna. Mer sånt, och färre pappersservetter!

Rogier Jongeling, Mårten Lindström, Olle Samuelson, BIM Alliance

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.