Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Hyror, potatis, grisar

Hyresregleringen finns fortfarande kvar, fast under annat namn.

Publicerad: 20 September 2017, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Hyresgäströrelsen har skäl att fira två gånger i höst. Första hyresregleringen infördes för hundra år sedan, 1917, som tillfällig krisåtgärd under första världskriget. Tanken bakom sade att kriget skapade påfrestningar på ekonomin; lönerna kunde kanske inte stiga i takt med priser och hyror; regleringen blev ett nödvändigt steg för att skydda hyresgästerna.

Det låg givetvis något i det resonemanget.

Kriget tog slut genom stilleståndsavtalet klockan 11 förmiddagen den 11 november 1918. Men hyresregleringen blev kvar. Den upphävdes först 1923, efter en våldsam debatt i riksdagen, med en rösts majoritet. Därefter steg bostadsbyggandet från 5 000 lägenheter 1922 till 59 000 lägenheter 1939.

Fastighetsägareförbundet bildades 1914, Hyresgästernas Riksförbund 1923. Organisationerna började diskutera om ett nationellt hyresförhandlingssystem, med Saltsjöbadsavtalet som modell. Men Hitler hann före.

1939 började andra världskriget. För snart 75 år sedan, den 1 oktober 1942, införde regeringen hyresreglering. Ett normalt världskrig utlöser ju hyresreglering även i de länder som inte med andra medel deltar i kriget. Och bostadsbyggandet föll snabbt, med nästan 80 procent.

Kvar under ett annat namn

Hyresregleringen finns fortfarande kvar, fast under annat namn.

Prisbildningen i en ekonomi är ett informationssystem. Priserna informerar producenter och konsumenter om kostnader, om efterfrågan. Konsumenterna får veta var utbudet finns, producenterna var det är lönsamt att bygga. Kanske viktigast: Förändringarna i relativpriser – det vill säga priser på alternativa lokaler, material, produkter etc – fungerar som marknadens nervsystem; det ger viktig information till alla parter.

Men, detta förutsätter att priser sätts i marknaden. Regleringar av priset stör innehållet i prisbildningen och felinformerar alla i samhället – producenter, konsumenter, politiker.

Ett exempel, även det för hundra år sedan. 1917 skakades Sverige av hungerkravaller. Stapelfödan för personer med låg inkomst var potatis. För att hålla nere priset på potatis, och hindra bönderna att tjäna pengar, införde regeringen prisreglering på potatis. Alltså blev det inte lönsamt för bönderna att odla potatis till försäljning. Grisarnas vanliga föda var kålrötter. De var inte prisreglerade. Så bönderna gav potatisen till grisarna och sålde kålrötterna till de hungriga stadsborna.

Så fungerar prisregleringar. De har varit ett huvudinstrument för den ekonomiska politiken i hundra år.

Nils-Eric Sandberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.