Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

I have a dream

I Samhällsbyggnadsmuseet visas det sista ÄTA-arbetet.

Publicerad: 20 Oktober 2017, 04:00


Så ligger det alltså där: Det nya Samhällsbyggnadsmuseet. Hela samhället känner stolthet över den bransch som berör alla och som utvecklats till drivande i utvecklingen av hela samhället.

Fascinerade kan man på museet se montern med en naturtrogen platschef.  Han ser så verklig ut, där han lite vresig stoppar in en snus och misstroget betraktar besökarna. På en skylt kan man läsa att dåtidens platschefer var handlingsorienterade och ofta drack kallt kaffe. De hade svårt att delegera och det hände att de led av magsår. I bakgrunden skymtas den madrass där den nyskilda platschefen sov i byggboden med faxen som huvudkudde. På golvet syns skrynkliga följesedlar, varav flera är autentiska.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

I en del av museet visas Det sista ÄTA-arbetet. Man kan följa skriftväxlingen om hinder och forcering och det syns hur kostnaden för att driva konflikten översteg beloppet man bråkade om. På den tiden fanns det medarbetare som trodde att man tjänade pengar på sådant.

En del besökare finner det trist med all fakta om prisökningarna i dåtidens byggande. Själv uppskattar jag mest delen där museets besökare kan följa hur utvecklingen ledde till dagens samhällsbyggande; det blev fler kvinnor och medarbetare med bakgrund från olika kulturer som ersatte de utdöende platscheferna.

Museet tydliggör orsakerna till att vi började arbeta med erfarenhetsåterföring, digitaliseringen, arbetade med säkerheten på arbetsplatserna och på ett inkluderande sätt arbetade med ledarskapet. Drivkraften till förändringen var ju - som alla besökare på museet redan vet - att beställare systematiskt började agera! Deras genomtänkta upphandlingsstrategier förändrade marknaden. Fram steg de utmanande och utvecklande beställarna! De entreprenörer som hade lättast för att anpassa sig överlevde. Det medförde att vissa fenomen i byggandet nu endast kan beskådas på museum.

Innan man lämnar utställningen kan besökaren se den som trängde ut den gamla platschefen. När man ser den nya tidens produktionschef ser det nästan ut som att hon ler ett finurligt leende, där hon i en stor och ljus del av museet coachar sina team till ökad produktivitet i ett alltmer hållbart samhällsbyggande.

Det är en häpnadsväckande utveckling!

Fredrik Friblick

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.