Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag03.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Inte alltid bäst pilot med LOU"

Veckans avsnitt av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret handlar om LOU.

Publicerad: 11 Februari 2015, 15:01


Ämnen i artikeln:

LOUUpphandlingoffentlig upphandling

Den arkitekt som inte svurit sig trött över krångliga upphandlingsdokument finns inte. I veckans avsnitt av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret så pratar vi om LOU – Lagen om offentlig upphandling – fyra ord som kan sätta skräck även i de mest hårdhudat rutinerade tjänstemän och konsulter. Visserligen olika sorters skräck, men med det gemensamt att den ofta riskerar att inverka menligt på kvaliteten på det jobb som i slutänden ska utföras och som betalas av oss alla gemensamt.

Den arkitekt som inte svurit sig precis lika trött över offentliga upphandlingar förlorade med hänvisning till för högt timarvode finns förresten inte den heller.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

I diskussionen om LOU får man ofta höra att det minsann inte är lagen det är fel på. Det är i tillämpningen det brister brukar det heta. Det fortsatta resonemanget slutar så gott som undantagslöst med att man tvingas konstatera att det ofta råder stora brister när det gäller erfarenhet, resurser och kompetens på upphandlingssidan.

Då tänker jag i mitt stilla sinne: är det inte lite märkligt att utvärdera lagen ur ett juridiskt teoretiskt perspektiv utan att göra en grundlig ansats att på riktigt se över vilka samhällsekonomiska konsekvenser den många gånger bristfälliga tillämpningen faktiskt får? Det handlar om tidskrävande krångel, kostsamma överklaganden, kvalitetsbrister i utfört arbete och inte minst att ganska många kompetenta konsulter faktiskt avstår från att medverka i offentliga upphandlingar över huvud taget.

Tendensen att ducka för att vikta ”mjuka” men helt centrala kvalitetskriterier tillräckligt tungt avskräcker inte minst mindre arkitektkontor av den typen jag råkar vara vd för.

Avsaknaden av standardiserade förfaranden för utvärdering av kvalitetsparametrar är en ”risk” som ofta hanteras genom att upphandlaren lägger betydligt större vikt vid enkelt kvantifierbara faktorer (läs timpris) vilket ger en oantastlig (läs, som inte kan överklagas) upphandling, men inte alltid den bästa konsulten ombord i projektet. Detta trots att lagens ordalydelse är svår att misstolka – LOU syftar till att skapa de bästa ekonomiska förutsättningarna för projektet. Vilket långt ifrån alltid är att likställa med lägsta timpris.

Lyssna på podcasten

Här kan du lyssna på Snåret, avsnitt 14 "Är lagen om offentlig upphandling för snårig?"

Emma Jonsteg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.