Krönika
Jämställdhet inom bygg måste börja redan i skolan
Arbetet mot jämställdhet i samhällsbyggnadssektorn går för långsamt.
Publicerad: 16 augusti 2017, 04:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Klyftan mellan män och kvinnor i samhällsbyggnadssektorn minskar – men i mycket sakta mak. Fortsätter det i samma takt som hittills dröjer det 30 år innan det blir jämställt på de ledande posterna i byggföretagen.
Varför ser det ut så här och vad vinner vi på att skapa jämställda arbetsplatser? I senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret får vi svar på tal av Tove Dahlgren, utbildningschef på Allbright, Pia Höök, global diversity manager på Skanska, Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads och Tatjana Joksimović, chef på enheten för planfrågor på Länsstyrelsen.
Tove Dahlgren, utbildningschef på Allbright, Pia Höök, global diversity manager på Skanska, Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads, Emma Jonsteg, programledare och Tatjana Joksimović, chef på enheten för planfrågor på Länsstyrelsen. Foto: Jens Reiterer
Man kan fråga sig varför inte alla företag sätter jämställdheten högt på agendan då det för med sig idel fördelar; bättre hälsa, högre lönsamhet och färre konkurser. Dessutom, menar Pia Höök, blir medarbetarna mer kreativa och innovativa i jämställda gruppkonstellationer. Och med fler kvinnor på våra byggarbetsplatser finns möjlighet att förändra de otidsenliga machonormerna som leder till bland annat allvarliga arbetsplatsolyckor.
Men då behöver fördelningen av kvinnor och män i samhällsbyggnadsbranschen kraftigt jämnas ut. Och om det ser illa ut i sektorn i stort – endast 15 procent är kvinnor – är det katastrofalt bland byggnadsarbetarna där endast 1 procent (!) är kvinnor. Johan Lindholm medger att för lite har gjorts tidigare för att kvinnor ska känna sig välkomna i branschen. Och att det nu får efterverkningar i och med den arbetskraftsbrist som råder bland just hantverkare inom bygg.
Hur ska vi då få bukt med ojämställdheten i samhällsbyggnadssektorn? Ett viktigt steg, menar Tove Dahlgren, är att frågan kommer upp på chefs- och ledningsnivå, och inte hamnar i knät på en ensam HR-person som förväntas utföra detta då hen får tid över. Jämställdhetsarbete kräver både tid och resurser. Det är också viktigt att ifrågasätta normer på arbetsplatsen som bidrar till en skev arbetsfördelning. Varför är det exempelvis alltid kvinnorna som förutsätts koka kaffe till mötena?
Men för att verkligen gå till botten med ojämställdheten i just samhällsbyggnadssektorn behöver vi rikta blicken mot morgondagens medarbetare, de som ännu går på gymnasiet. Som min kollega Urban Månsson (vd på Svensk Byggtjänst) nyligen konstaterade i en krönika har vi ”mycket långt kvar vad gäller sexism, förnedringskultur och synen på medmänniskor i branschen”, när studentflak fortsätter rulla ut från byggprogrammet med grovt kvinnoförnedrande paroller.
Foto: Naima Callenberg
För hur ska vi någonsin kunna få en jämställd samhällsbyggnadssektor när skolorna fortsätter att se mellan fingrarna när machonormer växer fram? Och när studievägledare avråder kvinnor från att söka till byggutbildningar? Här finns sannerligen mycket att ta tag i.
Urban Månsson menar att det är läge att byta ut alla vita medelålders män eftersom vi bevisligen misslyckats. Riktig så drastiska åtgärder kanske inte är nödvändigt, men det är hög tid att branschen tar sig en ordentlig funderare på hur vi konkret kan arbeta för att såväl kvinnor som utrikesfödda ska vilja arbeta i samhällsbyggnadssektorn. Bevisligen har de satsningar som gjorts hittills inte gett tillräckliga resultat.
Och från en medelålders man till en annan, här kommer några vardagstips från mig: Könsdiskriminerande snack är inte ”på skämt” – säg ifrån om dina kollegor fortfarande kör med en jargong från grottstadiet. Våga vara obekväm och utmana invanda normer. Och brygg för guds skull möteskaffet själv framöver!
Erik Kalmaru
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.