”Kreativitet för samhällsfastigheter kan ge en vitamininjektion”

Behovet av nya samhällsfastigheter för det växande Sverige är så stort att vi inte hinner bygga i kapp. I senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret diskuteras varför vi hamnat i den här situationen och vad som är vägen framåt.

Samhällsfastigheter växer som affärsområde och trenden verkar inte mattas av. Enligt Annika Wallenskog visar SKL:s senaste enkäter med 205 kommuner i landet att kommunerna planerar att bygga motsvarande tio procent av det befintliga beståndet av samhällsfastigheter bara under 2018–2021. Och behovet av samhällsfastigheter kommer sedan att fortsätta öka, särskilt för gruppen 80 plus.

Kikki Liljeblad (S), kommunalråd, Norrköping, Anders Eklund, projektchef på Sisab, Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL och Alexander Hedin, regionchef Stockholm, Hemfosa. Programledare: Emma Jonsteg Foto: Susanne Kronholm

Sedan 60- och 70-talet, då det senast byggdes många samhällsfastigheter, har en tidvis skakig svensk ekonomi gjort att utvecklingen av detta område stått nästan stilla. För tio år sedan vände detta, men planeringshorisonten gör att det är först nu byggandet av det man började planera då kommit igång. Samtidigt föds barnbarnsbarnen till 40-talisterna och behöver förskolor och skolor och 40-talisterna själva behöver sjukvård och äldrevård.

Samhällfastigheter måste rivas

Många samhällsfastigheter i landet har under tiden hunnit bli i så dåligt skick att de måste rivas. Kikki Liljeblad berättar att man i den växande staden Norrköping till exempel nu måste riva en 60-talskola och ersätta den med dyra paviljonger, efter att inte ha tagit tag i problemet i tid.

Kommuner landet över står yrvakna inför de stora behoven och konkurrensen om arbetskraften gör det ännu svårare att få fart på byggandet. Fler väljer att ta hjälp av en växande grupp privata aktörer och att hyra samhällsfastigheter i stället för att själva investera i dem.

Det byggs nu på många håll, men inte tillräckligt. Och i debatten kritiseras ofta samhällsfastigheterna, särskilt skolorna, för att vara fula.

Skolbyggen en utmaning

Panelen konstaterar att just skolbyggen är en utmaning. Skolpengen ska bära hyrorna för nya skolfastigheter och det gör det svårt att få ihop kalkylerna och bygga både med kvalitet och god gestaltning, menar både

Sisab och Hemfosa. Och de tillfälliga paviljongerna – av många kallade baracker – lär finnas kvar på många platser tills vi byggt i kapp, tror de.

Hur gör vi då nu, när behovet av samhällsfastigheter bara ökar, allt fler slåss om arbetskraften och tiden går?

Jo det handlar förstås om att sträva mot effektivt och prisvärt byggande och en

tidig planering av samhällsfastigheter i nya områden: Men panelen efterlyser också fler modiga politiker och modiga företagsledare som vågar satsa på flexibilitet, innovationer och nya byggkoncept. Samutnyttjande i byggprojekt, modulärt byggande och idéer om att nyttja fastigheter maximalt finns redan, men faller i dag ofta på detaljer, stuprörsorganisationer och rädsla för det okända.

Foto: Naima Callenberg

Stor uppgift

Att det är en stor uppgift att lösa tillgången på nya samhällsfastigheter råder det inga tvivel om. Men det kan också bli en rolig uppgift! Att tänka nytt är ju en drivkraft för många i samhällsbyggnadsbranschen.

Och det är lätt att se framför sig hur kreativa lösningar för samhällsfastigheter kan ge samhället en välbehövlig vitamininjektion. Förskolebarnet kan få en ”extramormor” på äldreboendet som byggts i samma byggnad som förskolan, pappan kan känna sig mindre stressad när barnen leker på en fotbollsplan uppe på matbutikens tak medan han handlar fredagstacos, och rektorn kan slappna av inför en bokföring i balans, eftersom skolan hyrts ut på ett smart sätt under kvällar och lov.

Idéerna finns och resten borde gå att lösa. Modiga politiker och fler modiga företag, välkomna att anta utmaningen.

Erik Kalmaru