Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.

Publicerad: 7 December 2017, 05:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Enligt Boverket har 90 procent av kommunerna bostadsbrist – om vi relaterar det till folkmängden är siffran mycket högre. Då vill Riksbanken och Finansinspektionen höja boendekostnaderna – för att på så sätt öka byggandet.

De här två myndigheterna, som styr kreditmarknaden, har gjort en helt ny tolkning av den centrala ekonomiska teorin om relationen mellan pris och efterfrågan. Den revolutionerar hela nationalekonomin. Om de får rätt borde de få dela nästa års ekonomipris.

Annars inte.

Symmetri mellan skatt och intäkt

Riksbankschefen vill helt slopa ränteavdragen. Samma krav kommer från andra håll, som ignoranterna på Expressens ledarsida. Men om ränteavdragen slopas bryter staten sönder kapitalinkomstbeskattningen. Den bygger på en regel om symmetri mellan skatt och intäkt. Skatten ska få dras av mot samma skattesats som träffar intäkten. Om avdragen slopas måste också skatten på fastigheter, aktier och räntor slopas.

Antag att alla ränteavdrag tas bort. Då bryts företagsbeskattningens grundregel att alla intäkter är skattepliktiga och alla kostnader för intäkten är avdragsgilla. Och många småföretag kommer att gå i konkurs.

Vad Stefan Ingves kanske inte vet är att småhusbeskattningen, som infördes 1913, just bygger på företagsbeskattningens grundprincip.

Antag att staten slopar avdragen endast för bolåneräntor. Då får vi skattearbitrage. Det vill säga: de som har ett företag, och bor i belånad bostad, kommer att flytta lånet från bostaden till företaget. Detta kan Finansinspektionen inte hindra, utan en extrem reglering av kreditmarknaden med kontroll över varje krona.

Logisk reflex

De höga bolånen är en logisk reflex av den extrema skatten på sparande. Den amerikanske ekonomen George Katona införde det intressanta begreppet ”discretionary income”. Med det menade han den inkomst som är kvar efter skatt, bostad, mat, försäkringar – det vill säga den inkomst som man kan spara ur. Och den inkomsten kapas av marginalskatten – som för de flesta nu ligger på 60 procent. Det är därför människor med vanliga inkomster inte kan spara till en ordentlig kontantinsats utan måste låna.

Här ligger problemet. Tidigare reducerades skulder via inflationen. Nu är inflationen borta, för lång framtid. Om staten vill ha upp bostadsbyggandet är enda utvägen att införa ett generöst skatteavdrag för bostadssparande. Varför har ingen finansminister insett detta?

Nils-Eric Sandberg

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.