Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Lär er räkna realt"

Nils-Eric Sandberg påminner om skillnaden mellan finansiella och reala resurser.

Publicerad: 28 Oktober 2016, 08:51


Sverigeförhandlingen skisserar höghastighetståg för bortåt 300 miljarder kronor. Regeringen vill ge subventioner till hyresbostäder. Allmännyttan försöker renovera de nedslitna miljonprogramsbostäderna.

Debatten om detta behöver några preciseringar. Här ett uppslag.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Höghastighetståg är en intressant idé. Den har prövats med stor framgång i Japan och Frankrike. Jag har själv åkt med de franska tågen; det gick mycket bra; i motsats till svenska tåg kom de fram i tid. Så jag ser fram emot sådana.

Diskussionen handlar om finansieringen. Moderaterna har nyligen övergett tanken på höghastighetståg, med argumentet att de kostar för mycket; finansieringen är inte ordnad.

Vill påminna om Gripenstedt

Jag vill då påminna om att det svenska järnvägsbyggandet startades av J A Gripenstedt, på mitten av 1800-talet. Han var något i Sveriges historia så märkligt som en liberal finansminister som kunde ekonomi. Those were the days.

Gripenstedt finansierade de svenska järnvägsbyggena med lån från Frankrike. Lånen betalade vi tillbaka genom att köpa upp de svenska statsobligationerna, efter första världskriget, till en bråkdel av det ursprungliga reala värdet. Det gick mycket bra.

Att ta fram pengar till nya järnvägar är inte svårt. De internationella räntorna ligger på någon procent. Att trycka nya pengar är billigt.

Gör om misstaget

Miljonprogrammets bostäder byggdes med hård priskontroll som styrde byggkostnaden; husens totalkostnad över livscykeln glömde experterna i byggnadsstyrelsen bort. Alltså byggdes husen i billigast möjliga material. Nu måste allt renoveras. Det kostar några hundra miljarder.

Och regeringen vill subventionera nybyggen. De ska bli billiga, med hyrestak. Vi ska alltså göra om misstaget.

Om de reala resurserna inte räcker

Men i alla planer ligger en olöst ekvation: kvoten mellan finansiella och reala resurser. Att trycka pengar och obligationer är enkelt. Men järnvägar och hus ska byggas med reala resurser – det vill säga byggnadsarbetare, ingenjörer, maskiner, lyftkranar – etc. Och, vad politikerna inte tänkt på: mängden reala resurser ökar inte automatiskt med de pengar regeringen öser ut.

Gunnar Ivarson, Stiftelsen för hållbart samhällsbyggande, som finansierade en bok jag medverkade i nyligen, beräknade att Sverige saknar 4 000 byggnadsingenjörer. Om de reala resurserna inte räcker för både höghastighetsbanor, upprustning av dagens järnvägar, nybyggen och renovering av bostäder, blir följden av subventioner och lån bara en inflationsvåg.

Kan inte beslutsfattarna sätta sig ner och räkna?

Nils-Eric Sandberg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.