Låt detta bli året vi talar ur skägget

Det nya årets första rubrik här på Byggindustrin var ”Det önskar sig branschen 2022”. Några av byggsektorns mest framträdande ledare delade med sig av sina förhoppningar inför det kommande året.

Nu är vi visserligen några veckor in på 2022 och ingen kan anklaga mig för att vara en framträdande ledare. Men ändå. Jag tänker nog också passa på att önska mig något.

När jag inte skriver krönikor här i Byggindustrin är jag redaktör för Omvärldsbevakning på Svensk Byggtjänst och programledare för podcasten Snåret. I båda fallen handlar det om kommunikation som syftar till ökad kunskap om byggande. Det är med det perspektivet jag gärna lyfter ett önskemål. Eller en förhoppning, om man så vill, om att lösa upp den där herrklubbskänslan som länge präglat ganska stora delar av byggbranschen.

Språket är nyckeln

En viktig del i detta handlar om språk. Jag hoppas att vi under året blir många som arbetar för en mer lättbegriplig kommunikation och ett sätt att prata som inkluderar fler än de redan invigda. Ta entreprenad- och upphandlingsformer till exempel. Att i dag försöka förklara detta för någon som inte kan entreprenadjuridiken på sina fem fingrar är i bästa fall en utmaning. 

Vi är faktiskt beroende av att folk har en uppfattning om vad samhällsbyggande innebär. Både i och utanför branschen. Och det finns framför allt tre skäl till att språkbruket hamnar högst på min önskelista.

För det första måste branschen bli mer attraktiv. Det borde inte vara svårt med tanke på att det erbjuds meningsfulla arbetsuppgifter, låg arbetslöshet och goda chanser till samhällspåverkan för generationer framöver. För de så hett eftertraktade tech-kidsen finns dessutom en gyllene chans att sätta avtryck i en bransch som är mitt i sin digitaliseringsprocess. Pengar saknas det inte heller – under 2020 hade sektorn en omsättning på totalt 546 miljarder. Allt det här måste kommuniceras bättre. Inte minst för att locka unga på väg ut i arbetslivet.

För de så hett eftertraktade tech-kidsen finns dessutom en gyllene chans att sätta avtryck i en bransch som är mitt i sin digitaliseringsprocess.

För det andra ger tydlighet bättre förutsättningar för kapitaltillflöde. Även om det redan i dag investeras friskt i branschen så finns utrymme för fler satsningar och framför allt smartare sätt att använda pengarna. Politiker, tjänstemän, riskkapitalister, börsanalytiker, företagsledare och opinionsbildare är i regel generalister. Branschen vinner ingenting på att förvilla dem. Däremot finns allt att vinna genom att förenkla och göra det tydligt var deras investeringar hamnar.

För det tredje handlar det om opinionsbildning. Ju fler som förstår byggbranschens samhällsbärande roll, desto större möjligheter till stöd för investeringar. Den enda kontakt många har med sektorn i dag går genom svarta rubriker om fusk och spräckta budgetar. Det är naturligtvis väldigt synd. Med lättillgängliga berättelser om allt fantastiskt som skapas ute i projekten följer ett betydligt större engagemang för samhällsbyggandet. 

Mindre snårigt

Själv hoppas jag kunna dra ett strå till stacken genom podcasten Snåret. En del i detta blir att publicera en serie korta avsnitt som så lättbegripligt som möjligt redogör för en del av terminologin. 

Först ut är AMA, vilket är ett begrepp som garanterat dyker upp förr eller senare för den som tar klivet in i byggsektorn. Bra att ha koll på med andra ord. Efter det tar vi tag i AMA Funktion. Här handlar det om ett högaktuellt system som sannolikt kommer att förändra stora delar av framtidens upphandlingar.

Sammanfattningsvis hoppas jag att den snåriga byggbranschen blir lite mindre snårig under året. Och om det inte är för sent för nyårslöften lovar jag att bidra med allt jag kan från mitt lilla hörn av samhällsbyggnadssektorn.  

Viktor Ginner

.