Låt funktionskrav stoppa miljonrullningen

I senaste avsnittet av podcasten Snåret möter vi Jan-Olof Edgar från Svensk Byggtjänst, även kallad Mr BIM. Han hjälper oss att reda ut hur funktionskrav i upphandlingar kan bli ett verktyg för att hålla branschens kostnader i schack.

I dag utförs vartannat byggprojekt i form av en totalentreprenad, enligt en undersökning som nyligen gjordes av Svensk Byggtjänst och Navet (tidigare Industrifakta). Samtidigt har stora aktörer som Trafikverket haft en uttalad strategi om att öka andelen totalentreprenader och upphandla med en högre grad av funktionskrav i stället för krav på tekniska lösningar. Med andra ord finns all anledning att ha koll på hur funktionsupphandlingar faktiskt fungerar.

Såväl beställare som utförare kan dra fördelar av en ökad andel funktionskrav. Exempelvis kan det bli ett effektivt verktyg för att komma till rätta med ansvarsfrågan i projekt där kostnaderna dragit iväg.

Beställaren betalar

Ett högaktuellt exempel är Slussen i Stockholm. I SvD den 21 augusti 2019 kunde vi läsa att en del av ombyggnadsprojektet nu väntas bli minst 700 miljoner kronor dyrare än beräknat. Notan skickas till skattebetalarna.

Frågan är om det går att undvika miljonrullningen med hjälp av bra funktionskrav. Stora och komplexa anläggningsprojekt som Slussen är naturligtvis svåra att beskriva enbart i form av funktioner. Däremot skulle det fungera på avgränsade delar. I dessa delprojekt ansvarar då utföraren för att ställda funktionskrav uppfylls med rimliga lösningar och till det pris som avtalats.

Viktor Ginner och Jan-Olof Edgar, Svensk Byggtjänst. Foto: Linn Blomqvist

En utmaning med utförandeentreprenader är att det kräver två separata upphandlingar. Först upphandlas projektering, och sedan en entreprenör som bygger efter beställarens bygghandlingar. Problemet är att varken projektörer eller entreprenörer egentligen ansvarar för slutsumman när alltihop ska betalas. Bland både beställare och konsulter finns det dessutom ofta kunskapsluckor kring entreprenadjuridiken och hur entreprenadformerna bör hanteras.

Risken är att man får en ofullständig projektering. Detta leder i sin tur till otydliga och felaktiga bygghandlingar där entreprenören kommer att vilja ha ersättning för långa rader av ändringar och tillägg, så kallade ÄTA-arbeten. I slutändan är det beställaren som får slanta upp. Ofta med skattebetalarnas pengar.

Entreprenörens utökade ansvar

Det är här totalentreprenaden kan göra en viktig skillnad eftersom entreprenören ansvarar för både projektering och utförande. Beställaren beskriver efterfrågad funktion – men utföraren bestämmer teknisk lösning. Då finns en tydligare ansvarsfördelning och en part att ställa till svars om projektering eller utförande inte håller måttet, eller om kostnaderna sticker iväg.

Svårigheten för många beställare har hittills varit att uttrycka funktionskrav som är mätbara och går att följa upp. Framför allt i väldigt komplexa projekt. Det är ett av skälen till att Svensk Byggtjänst nu startat arbetet med AMA Funktion.

Tack vare standardiseringar och tydliga spelregler ska det bli lättare att specificera funktionskrav och därmed skapa bättre förutsättningar för att skörda vinsterna av mer renodlade totalentreprenader.

Utförandeentreprenaden kommer att finnas kvar även i framtiden. Men för dig som vill ha en introduktion till funktionsupphandlingar och totalentreprenader, lyssna på senaste avsnittet av Snåret och återkoppla gärna med erfarenheter och synpunkter. Programmet gästas av byggnestorn Jan-Olof Edgar, även kallad Mr BIM, som är AMA-chef på Svensk Byggtjänst.

Viktor Ginner