Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Krönika

"Låt människor flytta"

Reavinstskatten ären skatt på den dynamik som skapar välstånd, skriver Nils-Eric Sandberg.

Publicerad: 23 februari 2017, 09:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Första föreläsningen jag hörde på Handels som nyinvald medlem i Nationalekonomiska föreningen handlade om hyresregleringen. En ekonomiprofessor från Göteborg berättade att han hade lett en undersökning av hur bostadsbeståndet i staden utnyttjades.

När undersökningen började var han varm anhängare av hyresregleringen. När analysen var klar hade han blivit lika bestämd motståndare mot regleringen. Många äldre par utan barn bodde i stora men billiga lägenheter. Yngre par med barn köade för-gäves för mindre lägenheter.

Politikernas favoritbostad

Nybyggandet motsvarar årligen en knapp procent av beståndet. Visserligen finns nu bortåt 4,6 miljoner lägenheter. Det verkar mycket, för 10 miljoner invånare. Men 64 procent av alla lägenheter i flerfamiljshus är på högst 3 rum och kök, en reflex av allmännyttans envisa favorisering av just trerummaren. Den har varit bostadspolitikernas favorit-
bostad – inte för dem själva, men för alla andra.

Kvoten mellan byggande och bestånd tyder på att beståndets utnyttjande är minst lika viktigt som nyproduktionen. Om vi får förnuftiga bostadspolitiker – antag detta för resonemangets skull – finner de en huvuduppgift i att ta bort de hinder för rörlighet som hindrar ett rationellt utnyttjade av beståndet.

Bara Portugal och Sverige

Två huvudproblem är givna. Det första är hyresregleringen. Den 1 oktober i år kommer Hyresgäströrelsen att fira 75-årsminnet av hyresregleringens införande. Det blir stort kalas för alla som fått en lägenhet med hyra långt under marknadspriset. All ekonomisk analys visar att prisregleringar skapar köer, minskar produktion, och desinformerar alla genom att priset inte speglar kostnader och efterfrågan.

Det andra problemet är reavinstskatten på småhus och bostadsrätter. Den gör det olönsamt för människor att sälja och flytta. Skatten är helt unik – i hela industrivärlden är det bara Portugal och Sverige som har evig reavinstskatt på bostäder. Och den saknar logik – när en bostad stiger i pris, och säljs, blir även ersättningsbostaden dyrare. Reavinsterna är alltså inlåsta i bostadsmarknaden.

När Anders Borg höjde skatten

Marknadsekonomin arbetar alltid med förändring – människor flyttar, skaffar sig ny utbildning, tar nya jobb, företag växer och nyrekryterar. Reavinstskatten blir en skatt på just denna dynamik som skapar välstånd.

När fastighetsskatten fick en övre gräns höjde Anders Borg reavinstskatten, för att få in pengar till statskassan. Han såg då bara till den statsfinansiella kalkylen, inte till den samhällsekonomiska.

Varför ska det vara så svårt för finansministrar att lära sig lite ekonomi?

Nils-Eric Sandberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News