Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag05.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Låt oss få öppna våra hem"

Kanske kan Migrationsverket rucka något på detaljreglerna, funderar Pernilla Ström.

Publicerad: 25 Februari 2016, 10:08


Många flyktingar som kommer till Sverige flyttar in hos släktingar och landsmän hellre än att dröja vid de förläggningar som nu bågnar av asylsökande.

Detta gillas inte av de kommuner som redan har många utlandsfödda hos sig. Fördelningen mellan kommunerna blir skev, hävdar man, liksom trångboddheten. Möjligheten att skaffa eget boende borde därför förbjudas. Endast boenden i Migrationsverkets eller – vilket gäller för de ensamkommande under 18 år – kommunens regi borde tillåtas.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Jag har ett annat förslag.

Vi saknar inte bostadsyta per invånare här i landet. På grund av de omfattande systemfelen i svensk bostadspolitik bor många för stort för att det blir för dyrt att flytta och köpa mindre.  Andra – vanligen barnfamiljer – bor för smått eftersom utbudet av större bostäder är för litet då naturliga flyttkedjor slagits sönder.

”Svenska hushåll har gott om plats”

Men just beroende på den här obalansen finns det många svenska hushåll som har gott om plats i sina bostäder; en lägenhet på gården, en källarvåning efter utflugna tonårsbarn, ett fritidshus, ett par outnyttjade rum. Mycket skulle passa utmärkt för just asylsökande och den dysfunktionella bostadspolitiken därmed för en gångs skull kunna bidra.

Väldigt få kan emellertid inhysa 15 personer eller fler i privatbostaden. Det är den gräns som krävs för att Migrationsverket ska vara intresserat av att handla upp boendeplatser. (Därför hamnar man i stället i dåraktiga och svindyra lösningar som tältlägret i Revinge i vintras.)

För en plats på ett godkänt boende betalar Migrationsverket 199 kronor per dag. Ingår mat stiger beloppet till 347 kronor.  Den som knölar in två våningssängar i ett tio kvadratmeter stort rum kan alltså få ut 24 000 kronor i månaden för detta. Det räcker dessutom med en dusch och en toalett på femton personer. Undra på att branschen är fylld av lycksökare och riskkapitalister!

Så varför inte låta privatpersoner – som mycket väl skulle kunna välkomna en familj – göra så, mot en viss ersättning.  Höstens händelser visar att det inte bara finns tafatta politiker utan också ett starkt civilsamhälle: människor som gärna vill hjälpa.

Rucka något på reglerna

Jag inser att det kan bli problem för den som saknar juridisk expertis att fylla samtliga krav på det 31 sidor långa förfrågningsunderlag som Migrationsverket vill ha ifylld. Men kanske att Migrationsverket kunde rucka något på detaljreglerna om det handlar om mottagning i mindre skala? Och kanske att verket till och med kunde avstå från kravet att förfoga över ett kontorsrum om minst 12 kvadratmeter med tillhörande egen toalett?

De flesta som är beredda att öppna sina hem gör det inte för pengarnas skull. Men det kostar ändå en slant att ha fler människor boende hos sig genom kostnader för el, VA och värme. Så varför inte erbjuda halva det belopp som Migrationsverket annars är beredd att betala för boenden med 15 platser eller fler? 3000 kronor i månaden skulle öppna många nya möjligheter.  Och ge nyanlända ett snabbspår in i integration.

Pernilla Ström

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.