Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag08.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Misstag i repris?

Innebär nya subventioner en ny priskontroll av byggandet?

Publicerad: 1 Juni 2017, 04:00


Misstag är ofta en källa för lärdomar. Enklast är givetvis att slippa egna misstag genom att utnyttja andras. Mindre rationellt är att upprepa egna misstag, kanske i tron att detta ska fördjupa lärdomen.

Vårbudgeten har jag läst noga medan den globala uppvärmningen har sänkt majtemperaturen till cirka 7 grader – plus, i det uppvärmda Skåne. Efter denna läsövning försöker jag återvinna min tro på mänskligheten, mödosamt.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Inga resonemang om bostadsbyggandet ingår. Men i höstens budget finns fem rader, sid 571, om bostadsinvesteringar. Staten ska under fyra år satsa ca 3,8 mdr kr per år i subventioner till bostadsbyggandet. Pengarna - ska gå till dem som bygger hyresrätter, på villkor att hyrorna ska vara låga.

Nu är frågan: Innebär detta en priskontroll av byggandet?

Den har vi haft tidigare. Vi som följt svensk bostadspolitik – och ändå hållit livsmodet uppe – minns att den gamla ”sociala” bostadspolitiken hade en hård priskontroll på byggandet – när billiga bostäder först fick statliga lån, och sedan från 1975 räntesubventioner. Lånekontrollen skulle hålla nere byggkostnaderna. Så bostäderna skulle bli billiga för hyresgästerna.

Lånekontrollen utgick från kostnaderna för just byggandet, inte för de samlade drifts- och underhållskostnaderna under husens livstid. Följden blev att byggföretagen tvingades välja de billigaste materialen och metoderna. Länsbostadsdirektörerna, som styrde över detta, och deras chefer i finansdepartementet, förstod inte att den rationella kalkylen skulle vara en livscykelkalkyl, som inkluderade totalkostnaden över husets livstid.

Resultatet har vi nu i extrema kostnader för renovering av miljonprogrammet. De husen byggdes med priskontroll, till lägsta kostnader för uppförandet – utan  hänsyn till livscykelkostnaden.

Kurt Månsson, civilingenjör som hela yrkeslivet arbetat inom byggindustrin, berättade för mej, nästan gråtfärdig, hur han och hans medarbetade tvingades göra dåliga jobb – för lånekontrollerna.

Priskontrollen var, som alla priskontroller, ett irrationellt system. Men alla som arbetar i en marknad måste anpassa sig efter villkoren. Och de måste, för sin ekonomiska överlevnad, göra detta rationellt.  Inom ett irrationellt ramverk får vi då  rationella anpassningar efter ramverkets villkor. Resultatet blir en total irrationalitet.

Måste vi köra denna process i repris?

Nils-Eric Sandberg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.