Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag12.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Möjligheten med BIM och odlarlägenheter"

"I MKB:s Greenhouse har BIM en central roll", skriver Rogier Jongeling och Olle Samuelson.

Publicerad: 21 Oktober 2014, 11:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

BIMBIM Alliance

MKB Fastighets AB, Malmö kommuns bolag för bostadsförsörjning, satsar på utveckling av hyresrätter i form av odlarlägenheter i projektet Greenhouse i ekostaden Augustenborg. BIM används bland annat som kommunikations- och integrationsmetod under projektering och produktion.

Linda Eriksson är projektledare på MKB och berättade på BIM Alliance landet-runt-seminarium tidigare under våren i Malmö om projektet och dess utmaningar. Projektet består av tre sammanhängande delar: ett fjortonvåningshus med 34 lägenheter, tolv radhus samt en förskola. Projektet präglas av nytänkande och innovation inom energi, miljöteknik och odling.

Den största utmaningen är att få ihop projektet ekonomiskt. MKB vill hålla produktionskostnaderna på samma nivå som den övriga bostadsproduktionen. För att möjliggöra det har Linda Eriksson jobbat med principer från Lean Construction.

Som del av Leanarbetet har hon nyttjat BIM ihop med projektets projektörer och entreprenören NCC i ett partneringupplägg. Projektörens olika modeller har används som bas för kommunikation på möten, 3D-samordning, kostnadskalkyler, planering av logistik och arbetsplatsdisposition, med mera.

Linda Eriksson nämner att hon ser nytta av BIM-tillämpningar i ett sådant upplägg, men att hon även ser stor nytta av ett modellbaserat arbete för varje part för sig. Projektörer får hel andra möjligheter att analysera och optimera det egna underlaget med hjälp av olika simulerings- och beräkningsprogram. Lavinius Arva från NCC, som är VDC/modellsamordnare i projektet, nämner att man har haft stor nytta av modeller för planering och styrning av produktionen, men att man har fått styra rätt så hårt för att kvalitetssäkra de olika disciplinernas modeller med bland annat definition av objekt samt att få fram bra och korrekta modeller som kan nyttjas i produktionen. På frågan om NCC på detta sätt sätter en för stor prägel på modellhanteringen och – definitionen svarar Lavinius att man försöker att jobba, där så är möjligt, med branschstandarder, men att de i många fall inte räcker till.

Linda Eriksson säger att man som en aktör som MKB och med denna typ av projektvolym inte har stora resurser att lägga på utveckling av metoder som skulle kunna underlätta arbetet med projekt- och förvaltningsverksamheten ännu mer. Man skulle önska sig gemensamma specifikationer för BIM i projekt och förvaltning som man kan hänvisa till. Särskild överlämningen till förvaltning och koppling till miljö är av intresse i detta sammanhang. Jag ser möjligheter med BIM och ser det som en allt större del av projektarbetet kommenterar både Eriksson och Lavinius, men vi kan inte göra allt vi vill ensamma. Vi måste samarbete för att få fram nytta med BIM och vi behöver standarder som bas.

Projektet visar precis som vårt tidigare exempel från HSB i Luleå att BIM är till stor nytta i bostadsprojekt och att tyngdpunkten ligger på processen och organisationen kring BIM. Exemplet från MKB visar dock också att mindre aktörer har svårt att driva standardiseringsfrågorna själva och att en gemensam kraftsamling behövs.

Rogier Jongeling och Olle Samuelson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BIMBIM Alliance

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.