Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

Elin Bennewitz: När bygger vi hus med genteknik?

Elin Bennewitz spånar i gränslandet mellan byggteknik och genteknik.

Publicerad: 30 Mars 2020, 08:36

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

bygginnovationerbyggteknik

Ett av mina största nöjen som barn var att sträckläsa science fiction. Det skulle vara hård sci-fi med tonvikt på tekniska och naturvetenskapliga detaljer. Inget Ursula K Le Guin-flum för mig, tack. Det jag framför allt var ute efter var en känsla av förundran.

En passage som jag fortfarande tänker på då och då är när hjältinnan i Arthur C Clarkes Rama-serie presenteras för utomjordingar som byggt hela sin civilisation på genetiskt modifierade organismer. Inga kolkraftverk eller kärnkraftverk. I stället stora bassänger med små kryp som kravlar fram och tillbaka för att alstra ström. En konstgjord art designad för just den sysslan.

Det är ännu långt kvar innan vi människor kan börja skissa på något liknande, men DNA-teknik i samhällsbyggnadsbranschen ligger definitivt närmare hård sci-fi än flum dito. Fast just nu känns det som om vi står och stampar.

Rädslan blir bromskloss

En stor bromskloss är allmänhetens rädsla för DNA-tekniken – och politikernas svar i form av hårda regleringar. Folk tror att det är farligt att äta genmodifierade grödor och att de är ett hot mot miljön. Men folk vet inte vad de snackar om, för att tala klarspråk.

Enkäter som amerikanska National Science Foundation sammanställt visar att hälften av européerna tror att följande är ett korrekt påstående: ”Vanliga tomater innehåller inte gener till skillnad från genmanipulerade tomater.”

För dig som inte vet så innehåller allt liv vi känner till gener: du, jag, grannens katt, krukväxterna och gonorrébakterier.

Det är inte viktigt att alla kan genetik, men de som vill påverka lagstiftningen måste läsa på. Att tillåta rädslor och okunskap att styra teknikutvecklingen är direkt farligt. Jag förespråkar inte avreglering av gentekniken. De etiska frågorna är många och kniviga, framför allt när det gäller genetiskt modifierade djur och människor – de första genmodifierade människorna ska ha fötts i Kina 2018. Men en lite mer nykter syn från allmänheten och en uppdaterad lagstiftning önskar jag mig.

Självlysande lövverk

Låt oss öppna upp för förundran i vardagen. Tänk att kunna plantera buskar med självlysande lövverk längs den lite mörka gångstigen. En koldioxidsänka i stället för metall och el och annat belastande som krävs för vanlig belysning.

Andra kanske lockas av mer praktiska tillämpningar som torktåliga rabattväxter. Men den stora potentialen för samhällsbyggnadssektorn finns i möjligheten att odla vårt byggmaterial. Det gör vi i viss utsträckning redan. Det går utmärkt att bygga av vanlig gran. Men tänk om vi kan ta fram sorter som är särskilt hållfasta. Eller har bättre akustiska egenskaper.

Gentekniken skulle också – i teorin – kunna erbjuda biobaserade byggmaterial i helt nya segment. Isolering? Och då menar jag inte att vi ska stoppa väggarna fulla med halm, även om det naturligtvis också är ett alternativ. Kanske lim? Fog? Tätskikt? Ett membran som andas? Nu börjar vi närma oss nivån hos civilisationen i Rama-serien.

Vi människor har långt kvar. Men tänk ändå. Om byggprodukterna, ja hela byggnader, på riktigt kunde bli en del av jordens ekosystem.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

bygginnovationerbyggteknik

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.