Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag10.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"När makten står över rätten"

Svensk lag ger mänskliga rättigheter till organisationer, konstaterar Nils-Eric Sandberg.

Publicerad: 28 April 2016, 07:48


Målarnas fackförbund utlyste omfattande strejk för att även måleriföretag som inte har ackordslön ska betala för mätning av ackordet – alltså pengar som ska gå till facket. En rad andra LO-förbund, bland annat Byggnads, varslade om sympatiåtgärder. Det kunde knäckt en lång rad små måleriföretag.

Kan facken verkligen göra så här?

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Visst. De har lagen på sin sida – utöver makten.

Rättigheter för organisationer?

Jag har för uppsatser och föreläsningar på den lokala högskolan noga gått igenom rättighetsbegrepp och rättighetslagstiftning. Många länder har i sina rättighetslagar någon paragraf om fackliga rättigheter. Den säger, med en genomsnittlig formulering, att varje individ har rätt att starta och medverka i facklig organisation. Rättigheterna tilldelas alltså individer.

Men den svenska rättighetslagen, kap 2 i regeringsformen, säger, § 17:

”Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lagar och avtal.”

Den svenska grundlagen delar alltså ut mänskliga rättigheter till organisationer. En logisk reflex av det kollektivistiska tänkande som styr svensk politik, debatt och lagstiftning.

Rätt att trakassera?

Och fackförbunden har grundlagsfäst rätt att trakassera småföretagare, och försätta dem i konkurs. Om småföretagarna gör polisanmälan och kräver skadestånd kan facket hänvisa till grundlagen.

Det finns en omfattande litteratur om rättigheter, tyvärr tydligen helt okänd för de politiker och jurister som skrivit utredningarna och lagtexterna om rättigheter i den svenska grundlagen. Den amerikanske juristen Hohfeldt skrev 1919 ett grundläggande arbete om rättigheter, ”Fundamental Legal Conceptions”. Han gjorde där en viktig distinktion mellan ”immunities”, det vill säga rättigheter mot stat och organisationer, och ”claims”, kravrättigheter – alltså rätt att få tillgångar på andras bekostnad.

Immunitites och kravrättigheter

Förarbetena till den svenska rättighetslagstiftningen, och lagtexterna, visar inte att författarna ett ögonblick gått igenom den internationella litteraturen. De skiljer inte alls mellan immunitites och kravrättigheter. Utan allt blandas i en enda röra.

De dominerande politiska partierna, socialdemokraterna och moderaterna, är överens om att hyresgäströrelsen ska hantera hyresregleringen och att fackförbunden via sina kollektivavtal ska styra lönebildningen. Riksdagens majoritet anser alltså att två intresseorganisationer ska vara överordnade riksdagen. Det är inte lätt att komma längre bort från demokratins grundtanke.

Nils-Eric Sandberg

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.