Nedräkning mot krav på klimatdeklaration

Administrativt snömos eller värdefullt hållbarhetsarbete? Hur man än betraktar kommande krav på klimatdeklarationer för byggnation börjar det bli dags att förbereda sig. I senaste avsnittet av podcasten Snåret tar vi hjälp av Sofia Heintz från Sveriges Allmännytta och Martin Erlandsson på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Klimatfrågan återkommer med täta intervaller i Snåret. Av uppenbara skäl. Men trots dystra prognoser är det svårt att inte slås av den strävsamma beslutsamhet som finns på många håll i samhällsbyggnadsbranschen. Gästerna i podcasten kan alltid dela med sig av övertygande idéer, kunskap eller projekt som redan sjösatts för att möta de stora utmaningarna. Senaste avsnittet är inget undantag.

Träder i kraft 2022

Bakgrunden är att Boverket nu tryckt på startknappen för att rulla in det kommande kravet på klimatdeklarationer. Den första januari 2022 ska den nya lagen träda i kraft. Kort sammanfattat innebär förändringen att den som uppför en byggnad måste beräkna och redovisa klimatpåverkan för sin produktion.

Viktor Ginner, Sofia Heintz och Martin Erlandsson.

Två som har koll på detta är Sofia Heintz, expert inom fastighetsutveckling och nyproduktion inom Sveriges Allmännytta, och Martin Erlandsson som arbetar med klimatanpassat byggande på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I Snåret beskriver de klimatdeklarationerna som ett viktigt steg i rätt riktning. Inte minst kan det fungera som påtryckning för teknikutveckling men även för att leta förbättringar och göra aktiva val till förmån för klimatsmarta byggnadsmaterial och metoder som finns redan idag.

Dags att spotta i nävarna

Enligt Martin Erlandsson blir det sannolikt entreprenörerna som nu får spotta i nävarna och göra det praktiska grovjobbet med att upprätta klimatdeklarationer. Bland annat handlar det om att ta fram underlag och hålla noggrann koll på materialströmmar.

Detta innebär inte att byggherren kan svära sig fri från ansvar. Tvärtom. Om kravställningen är otydlig eller dålig blir deklarationerna troligen ganska verkningslösa. För att motverka sådana scenarion pågår just nu ett omfattande pilotprojekt som drivs av Sveriges Allmännytta tillsammans med Kommuninvest och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Sofia Heintz berättar i Snåret att projektet ska mynna ut i ett slags branschstandard för klimatkrav i upphandlingar av nyproducerade bostäder. Förhoppningen är att möjliggöra korrekta och jämförbara värden i anbuden, vilket i sin tur kan bli en viktig komponent i den fortsatta utvecklingen mot en klimatneutral allmännytta.

Brant uppförsbacke

De båda gästerna tror inte att den administrativa bördan blir alltför tung. Klimatdeklarationer bygger på en tydlig kalkyl utifrån kunskap som många redan har och det går med fördel att använda sig av det miljöberäkningsverktyg som tagits fram hos IVL.

De exakta formuleringarna för lagkravet är inte på plats än. Däremot finns i stort sett alla metoder för att göra de aktuella beräkningarna och det är ingen dum idé att sätta igång så smått. Redan nu har det börjat dyka upp liknande krav i upphandlingar som sträcker sig bortom 2022.

På ännu längre sikt utgör klimatutmaningen en ganska brant uppförsbacke. Men gästerna i Snåret ingjuter som vanligt hopp om att det faktiskt skulle kunna gå att dra hela branschen över kullen.

Viktor Ginner