Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

"Nu väljer jag säkra papper"

Torun Nilsson funderar på vilka aktier som är övervärderade.

Publicerad: 7 December 2015, 09:54


Ämnen i artikeln:

terrorismterrorattackräntasparandeaktiemarknad

Som företagare har jag valt att själv sköta min framtida extrapension. Större delen av sparandet ligger i aktier, eftersom andelar i framtidsprojekt rimligen ger den bästa avkastningen, i alla fall på sikt. För några år sedan satte jag också in en del av pengarna på ett säkert räntekonto. Tanken var att de skulle vara lättillgängliga när det uppstod oförutsedda utgifter, och att det skulle finnas mer kvar i fall finansmarknaden på nytt skulle packa ihop.

Det var ett rationellt beslut men den allt lägre räntan har förstås plågat mig precis som alla andra sparare. Borde inte pengarna ha stått kvar i aktier, vanliga sparpengar ger ju ingen avkastning alls?

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Men efter terrordåden i Paris ruckar jag inte båten. Osäkerheten på aktiemarknaden har ökat.

Två skäl till oror

Historiskt brukar visserligen terrordåd inte ha särskilt stor effekt på ekonomin. När människor väl har hämtat sig från chocken brukar de återgå till att konsumera som vanligt. Numera är dessutom den geografiska spridningen på efterfrågan stor. Kanske håller fransmän och andra européer hårdare i plånboken just nu, men knappast kineser eller indier. Ändå finns det anledning att oroa sig.

Orsak nummer ett är den extrema kreditpolitiken. Ända sedan skuldkrisen 2008 har världens centralbankschefer försökt öka optimismen genom att göra det billigare att låna och satsa på framtiden. Men inget tycks hjälpa. Bara i USA har det ljusnat något. Samtidigt har pessimismen ökat i hela Asien. I stället har den låga räntan lett till att pengarna, trots svag konsumtion och efterfrågan, fortsatt att strömma till aktier och fastigheter. Vart ska de annars ta vägen när ingen vill betala räntor?

Orsak nummer två är globaliseringen av börshandeln. Kraschen 2008 visade tydligt hur sammanvävda finansmarknaderna runtom i världen hade blivit. Kedjeeffekten slutade med att företagens orderböcker tömdes. Det var som ett världskrig hade brutit ut.

Gäller att vara opportunistisk

Den sårbarhet som ledde till krisen har politikerna därefter försökt reglera bort. Men grundorsaken har de inte kommit åt. Fortfarande förvaltas enorma och ständigt växande pengasummor av fondförvaltare vilkas jobb hänger på att de hela tiden kan visa att just deras fonder gått bättre än andras. Alltjämt frodas en kultur av bonusar och kortsiktighet som fortplantar sig ända in i företagsledningarna. Beteendena förstärks av snabb teknisk utveckling. Om bolag som Uber och Minecraft kan bli kometer på en natt gäller det att försöka vara opportunistisk.

Höga värderingar alltså, allt fler kreditpolitiska mediciner förbrukade och ett allmänt spekulativt klimat. I sådana situationer kan enskilda händelser, även terrordåd, utlösa oväntade kaosförlopp.

För tillfället grämer jag mig alltså mindre över den dåliga räntan på det säkra sparkontot. I stället funderar jag på vilka aktier som är övervärderade och borde rensas ur portföljen. Med tanke på hur skör världsekonomin ter sig har jag svårt att tro att inte andra tänker likadant.

Torun Nilsson

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.