"Ödesdiger motvilja mot ekonomi"

”It´s the economy stupid.” Orden från Bill Clintons presidentvalskampanj 1992 blev bevingade. De flyttade fokus från George Bushs heroiska krigsprojekt i konflikten Irak/Kuwait till amerikanernas levebröd och tillväxt och bidrog till att Clinton vann.

Hösten 2015 är det svenskarna som är heroiska. På tågstationer, kommunkontor, flyktingförläggningar, skolor, migrationsverket, regeringskansliet, frivilligorganisationer – överallt sträcker människor på sig för att ta emot fler asylsökanden än någonsin. Fredagen den 23 oktober visade till och med politikerna till sist mod genom att ta sig ur sina låsningar och göra upp om flyktingpolitiken över blockgränserna. Svenskarna har anledning att vara stolta.

Inte ett nollsummespel

Men på en punkt finns det anledning att känna sig dum, oviljan att ta till sig ekonomiska realiteter. Alltför många svenskar lever kvar i tron att den som får ett jobb tar det från någon annan, att mängden arbeten skulle vara given. De vill inte inse att den som arbetar genererar nya jobb med sin insats, att ekonomisk utveckling inte är ett nollsummespel utan ständigt slutar på plus.

Samtalen om flyktingkrisen i fikarummen och kring middagsborden stannar vid oro och spekulationer. Vad händer när så många kommer på en gång? Hur mycket kommer det att kosta? Kommer Sverige att braka samman? Och så några urskuldande och till intet förpliktigande fraser om hur synd det är om flyktingarna.

Bara sällan sägs det något om att på allvar underlätta för dem som kommer genom att släppa på rättigheterna på arbetsmarknaden, att vi ”insiders” ska underlätta för ”outsiders”. Eller om att flyktingarna behövs för att Sverige ska fortsätta att växa, när svenskarna genomsnittligt blir äldre.

Ett för litet steg

Oförståelsen för så kallade dynamiska effekter är inte svensk. Den delas med människor i hela världen, inte minst i Europa. På vänsterkanten grundar sig okunskapen i misstänksamhet mot kapitalismen kryddad med egen bekvämlighet. Utveckling och tillväxt bygger ju på ständig förändring, jobbigt tycker många. På högerkanten tillkommer rädsla för främlingar och för att mista privilegier.

Inte heller är misstänksamheten mot ekonomi ny. Den har alltid funnits som broms och motkraft till utvecklingen.

Skillnaden är att antalet arbetssökande denna gång blir så stor och att svenskarna så gärna vill vara solidariska. När Sverige tar emot fler flyktingar än någonsin och fler per capita än något annat europeiskt land kan motviljan mot ekonomi få ödesdigra konsekvenser. Om de nyanlända inte släpps in på arbetsmarknaden kan följden bli ekonomisk kris, tilltagande främlingsfientlighet och nya hatbrott.

Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och alliansen häromveckan med fler rut-tjänster och praktikjobb var ett steg i rätt riktning. Men det steget är för litet. Fortfarande är trösklarna till arbetsmarknaden för höga och integrationen av de nyanlända för långsam.

För den som menar allvar med talet om solidaritet är det hög tid att kliva fram och säga som det är ”it´s the economy, stupid”.

Torun Nilsson