Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag15.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Krönika

På spår mot klimatneutrala storstäder

Senast Snåret handlar om stadsbyggnadskontoren i landets tre största städer.

Publicerad: 15 Januari 2020, 05:00


Byggsektorn färd mot klimatneutralitet rullar på. Frågan är hur det påverkar stadsplaneringen i samhällen som växer snabbt på både höjden och bredden. I senaste avsnittet av Snåret vänder vi blicken mot stadsbyggnadskontoren i landets tre största städer.

Jag åkte tåg mellan Malmö och Köpenhamn för inte så längesedan. Strax före bron passerade jag Hyllie där lerig åkermark på bara några år förvandlats till en rejäl stadsdel med levande centrumkärna, kontorsfastigheter och inte minst bostäder. Det imponerar och väcker optimism.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Men när resan fortsatte vidare över Öresund var det svårt att inte samtidigt fundera över färdplaner, klimatmål och initiativ som nu tas för att skapa en fossilfri byggsektor till 2045. Hur förenas detta med de kraftigt växande storstadsregionerna?

Tillsammans står våra tre största städer för ungefär hälften av den svenska byggbranschens nettoomsättning. Om detta får vi veta mer i Svensk Byggtjänsts podcast Snåret. Det senaste avsnittet gästas nämligen av tre stadsbyggnadsdirektörer som driver, eller har drivit, sina respektive städer mot en utsläppsreducerad framtid.

Malmö har ett försprång

I fråga om hållbarhet har Malmö haft ett visst försprång. Stadens redan kompakta uppbyggnad skapar en täthet som kräver färre transporter och möjliggör bred användning av befintlig infrastruktur.

I Malmö har man lagt krutet på en egen lokal färdplan. Målet är en klimatneutral byggsektor till 2030. Under namnet LFM30 har över 70 lokala aktörer nu åtagit sig att arbeta mot de gemensamma målen i landets tredje största stad. En av initiativtagarna är Christer Larsson som fram till nyligen var stadsbyggnadsdirektör i Malmö. I Snåret berättar han hur den lokala färdplanen ger stadens aktörer större inflytande och kontroll över processen i stället för att låta hela spelplanen utformas efter statliga regleringar.

Christer Larsson, Ingela Lindh och Henrik Kant gästar Snåret.

Foto: Snåret

Även i Göteborg pågår aktivitet. Minst sagt. Fram till 2035 beräknas staden växa med nära en tredjedel. Det ska göras plats för 80 000 nya bostäder och 150 000 nya invånare samtidigt som utsläppen från pendling och transporter måste kapas rejält. Siktet är nu inställt på förtätning och infrastrukturprojekt för att skapa en sammanhållen stad. Vid rodret för allt detta sitter Göteborgs stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant som vi också möter i Snåret.

Förhoppningar om regionalt samarbete

Eftersom transporter och pendling hör till de riktigt stora utsläppsbovarna är det många som idag sätter sitt hopp till regionalt samarbete. Som Stockholms tidigare stadsbyggnadsdirektör och stadsdirektör Ingela Lindh poängterar i Snåret är det däremot inte regionerna som har de ekonomiska musklerna för att åstadkomma störst skillnad. I stället finns resurserna och de mest effektiva verktygen i kommunerna som också äger merparten mark, råder över planprocessen och vet vad invånarna vill ha.

Regionernas inflytande över transporter är begränsat. Dessutom måste ändå kommunerna för det mesta vara med och betala för kollektivtrafiken om det ska bli någon ekonomi att tala om. För att de bredare samarbetena ska ta skruv krävs därför att regionplanerna tydligt svarar mot kommunernas översiktsplaner, menar Ingela Lindh. Sammantaget blir det svårt att lösa knutarna på regional nivå tror hon.

Under sin tid i Stockholm stad var Ingela Lindh bland annat tidig med att ställa hållbarhetskrav i samband med bygget av Hammarby sjöstad. Idag är hon styrelseordförande i Svensk Byggtjänst.

Klimatfrågan i fokus

Oavsett lösningar utgör klimatfrågan en allt mer central fråga på stadsbyggnadskontoren runt om i landet. Vare sig man önskar det eller inte får det konsekvenser. Aktörer som inte är med på tåget blir sannolikt stående kvar på perrongen medan resten av marknaden rusar vidare mot klimatneutrala processer och samhällen.

Lyssna på Snåret här

Här kan du lyssna på Snåret, avsnitt 59: Hur påverkas stadsplaneringen av kraven på nollutsläpp?

Fortsätt gärna diskussionen här nedanför, på Facebook och på Twitter @Snaaret eller Instagram @snaaret.

Viktor Ginner

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.